Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Gyllenborg, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllendobg, Gustaf Fredrik.
503
lofligt varm» inbilluiugslckar: derföre var det erotiska ett falt,
der ban aldrig ville försöka sig. En oblygsam tanka var
någonting, som aldrig dva]ldes i käns själ: osedligbet var för
boniiia osmak ocb hjertats oskuld en helgedom. Derjemte hade
hans förstånd en så enkel drift till sanning, att ingen
öfver-spänd idée erbjöd sig åt; detsamma. Men G:s sångmö
besannade,, ,aU för högt drifna dygder någongång kunna öfvergå
tiü vqrklig» lei. De flesta af hans skrifter, hvilka alla hafva
förtjensten aff eR>:i^Äl anlagd plan, mogenhet och rigtighet i
conception^!!, hafva ingenting målande, ehuru än bildrika i
detaife-»»;i och, utan förmåga att lyfta och hänföra, hafva
de någonting kallt, torrt, kärft och beräknadt. Delta gäller
icke iil«)lt on< hans,.; hjeltedikt Tåget öfver Dält, som
kan-skoii af hans samtid mera beundrades än lästes, utan
äfven, o in hans mest värderade skaldestycken, såsom
Verldsför-al.taren, satirer öfver mina Vänner, hans Oder och Fabler,
hvjÉüka sistnämnde kanske förtjena första rummet i hans
diktkonst, ßet är förmodligen på dessa intryck, som
Hammarsköld stödjer sitt påstående, alt G. af naturen egentligen icke
blifvit kallad till skald : "åtminstone hade ban icke den
lättrörlighet eller den rikedom i phantasien, som utmärkte Creutz."
Denna slutsats är likväl förhastad: de, som kännt denna skald,
intyga alla, att hans inbillningskraft ägt en ovanlig
spänstig-het, och en lika sällsynt förmäga att emottaga intryck, hvilket
man visserligen icke auar då man läser hans skrifter. G:s
personlighet var i sjelfva verket mera poetisk än hans
dikt-koust, och då de fleste andra skalder i conceplioncns
ögonblick söka uppdrifva, elda och potentiera sina känslor,
tyckes G. tverlom med afsigt hafva nedstämmt dem, laggt band
på sin phunlasis vingar, förmodligen i den falska
öfvertygelsen , att bildningsgåfvans lekar och skolkande ysterhet föga
öfverensstämde med dc stränga och höga begrepp han uppgjort sig
om skaldekonstens ädelhet
Följande, hittills icke i tryck meddelade, men af en
san-ningsälskande man för oss berättade, anekdoter, torde gifva
stöd åt denna förmodan. Dä Creutz på ett besök första
gängen hemkom frän sin ambassad i Spanien och berättade för
G. med den eld ocb liflighet, som voro honom egna, sia resa
öfver Pyreiueerna, såg man den sednare, under det vännen
skillra-de sin färd öfver isfjällen, skakas och hacka tänderna af köld.
men då deremot berättaren beskref, huru ban vidare från den
eviga isens regioner, i hast nedkom i arkadiska dalar, prydda
af dc vackraste blomster och smekta af soinworketa fläktar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
