Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gyllenborg, Johan Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310 Gyllen borg,, Johcui Henning.
tlif?j; vL^ (UpsaIa Akademi blef Lau inskrifven ,i
JustitiæRevisio-^^jÆj^iÄSar-oGo|^tn^ • Caneellist 1771».
Pro-toc.Secr. 1778. Lagman i Bleking 1783. Tog afsked 1794.
Afled d. O JuniJSSQ. gnäll .moirøiraSikbhaT Äogomi
Gift med Albertina von Axelsson, Dotter af
UnderStåt-båll. C. N. O. Frih. Axbl von Axelsson, oeh Hedvig Cath.
Gqrffefpfjptø., i g „ejf fl9v1ß (Ii,;!iß? aioeiU . uogr Wog9>l
Denne Riksdagsman cbarakteriseras i Skildringarne ur det
inre af dagens Ili^ria pä följande sätM "1 egenskap af
oppositionsman var Gr, f«jr Rpgeriugcn kanske .j| allmänhet mera
besvärlig än fall ig,,, oqIj liaus .OppositioR. mera samvetsgrann
än bullersam. Jlan afsåg ordning’, gagn och rätt, belt oeh
hållet obekymrad 9m(,nppj|eeqd<<» Ha» talade aldrig ,
egentligen, och i hans ^’i{^igaj$n£nnrkningar, hvarmed haiinaldrig
underlät aft beledsaga hvarje framställning som förnärmade
hans öfvertygelse, gjorde ban aldrig försök att lyfta ,sin, stil
öfver uttryckens bestämdhet: (let var tillförlitlighet i uppgifter,
redighet i utvecklingen, snörrät tillämpning i slutsatsen. Hans
kännedom om Statsverket, i dess helhet ocbl alla dess
delar, var lika så vidsträckt, som hans erfarenhet lång. Hab
hade nemligen allt ifråu Statsrevisionernas inrättning till och
med den af 1S2ü’ städse varit deras medlem, och han
halkade vid dessa förrättningar lika litet öfver någon
anmärkningsvärd punkt, som han underlät alt vid Riksdagarne med den
yttersta omsorg granska, följa och förfölja hvarje
omständighet i en Styrelsens proposition eller enskild Riksdagsmans
motion, då de råkade i strid med hans sparsamhetsanda eller
hans konstitutionella grundsatser. Sanningen och rättkänslan,
redligheten oeh välviljan ersatte hos honom bristen pä snille.
Oruhbligbcten vid egna meningar var hos honom större, än
förmågan, än ätran alt göra dem gällande hos andra. Han
af skriftligen sin tanka tillkänna, i fall, der ban ansåg det
ehölligt. Godkändes den af färre eller flere, så mycket
bättre! I annan händelse nedlade han i en reservation mot
beslutet sitt dixi et salvavi. Men aldrig skedde sådant af
begär att utmärka sig. Det var honom ur sådan synpunkt
likgiltigt om ban tillhörde majoritclcn eller minoriteten; ty han
såg i allt blott saken. Hans bergfasta framhärdande i åsigter,
dem ban en gång uttalat, var ingenting mindre än egenkärlek.
Innan han stadgade sin mening, öfverlade han gerna med
personer, hvilkas omdöme, talang eller bemödanden ban var*
tferade. Han satte sig i sednare tider uti detta afseende rätt
ofta i beröring med Friherre Anckarsvärd och andra verksam-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
