Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gyllenborg, Johan Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenborg, Johan Henning.
311
nrc Representanter. Det hade varit väl om den sednare och
öfver hufvud Oppositionens yngre generation uppsökt Grefve
G., för att inhämta hvatl !som’istod att lara af en sä ädel man,
med cn sä mogen verldskännedom. Hans umgänge var så
mycket mera lärorikt, som hos honom ej fanns något partisinne,
ooh han deltog aldrig i de egentliga partistridcrna. Han
vördade Regeringen, säsoin sådan, äfven då han stred möt
hennes -försläger,’ tt^h afsåg dldrig att nedsätta hennes anseende.
Han gaf l|èrrne"gerria rätt^ då han ansåg henne hafva det; och
om han ejutøögtidHgm Uppträdde, alt vid sådana tillfällen
understöda henne / ’’Skedde det derföre, alt han var öfvertygad
att li6h nog i alta fäll skulle segra, hans bistånd förutan.
Haiis opposition vtlf, med’ ett ord, liksom hans sätt att vara,
Lans tänkesätt? och hans drägt, en återspegling af den gamla
tidcny då lriålèt var att göra allt det goda man’kunde
åstadkomma med de former och den personal man hade, utan att
vilja undanrödja’ någondera. Utan lystnad efter en
embetsbc-fattnmg af hvilken beskaffenhet som helst, samt frände och
vän med flera1 bland Statens högsta dignitärer, stod G. alltid
till dem i1 förtroligt förhållande. De kunde ej finna sig
sårade af hans oförställda sanningar, alltid yttrade utan bitterhet,
aldrig urartande till personliga hänsyftningar; enkla, men
allvarliga , som hela hans väsende. Så aflägset G:s språk var
från satiren, så bilter var den satir, hans Elcctorslistor
inneburo, öfver sädana Styrelser, som frukta dugligheten hos
Statens funktionärer, och, då den ej kan undgå att begagnas,
anställa densamma på platser, der hon ej kan röra sig, eller
måste bete sig lika med den i våra dagar företrädesvis
gynnande medelmåttan. G., merendels Electorernes Ordförande,
föregick dem alltid med ett godt exempel; men stannade äfven
här oftast i minoriteten. Han fästade nemligen vid sina val
till Utskottsleda möter ej afseende på någon annan
considera-tion , än alt anställa hvarje person der ban var bäst passande,
med hänsigt till sina kunskaper, sin fallenhet och sin
förmåga; likgiltig för öfrigt, huruvida hans politiska tänkesätt
slöto sig till Ministèren eller Oppositionen. Så hade han t. ex.
vid Riksdagen 1828—1850 velat anställa Friherre Anckarsvärd
jemte flera af de personer, hvilka i början af Riksmötet
grupperitt sig kring honom, uti för dem hvar och en lämpliga
Utskott. Då G. likväl blef öfvcrröstad , for han direkte till
Anckarsvärd och beklagade sig, att ban ingenting kunde uträtta mot
Friherre Akcrhjelms, Gustaf Fredrik, öfvervägande inflytelse,
hvilken arbetade för Ministèrens kandidater. Korteligen; de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
