Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenhjelm, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenhjelm, Carl.
521
na fjettrar fördes Kan ut på borggården. Drottningen liit
befria-hbnom från bojorua,och gaf honom 20 dnkater, och
derjemte svart kläd^’till en sorgdrägt efter K. Carl. Ännu
förflöt halfannat år ,’ iiinan G. blef stäld på fri fot. Dan blef då
förd till Warschau; bland andra besök, som ban der gjorde,
var ett hos Svenska Prinsessan Anna, som i fängelset skickat
till G. häfde linne och penningar. Samtalet föll på Svenska
thronstriderna; men G. yttrade sig med yttersta varsamhet.
Äfven’hade ban märkt Polska Konungen, som stod gömd
bakom ew tapet, och uppmärksamt lyssnade till hvad som sades.
Dr.’ Constantia’ lät ännu ert gäng tillställa G. cn penningskänk
före afresan;., o ch då ban sista gängen besökte Prinsessan Anna,
gaf hon honom, en bönbok. Det var hennes önskan, att ban
ville bedja fot henne. 1 Lifland blef G. utvexlad, och
återvände derifrån till’Sverige.
■G?s ungdom Var romantisk, oeh hade varit delad mellan
fàrör, äran och olyckan. Mera obemärkt förflyter den
sednare delen af hans lif, och hans Hamn fördunklades af flera hans
cmbctsbrödkr i Svenska Rådet. Inga betydligt märkbara spår
liar han lemhat eftvr sig af sin verksamhet såsom Kiksüud och
RiksAmiral. De llesla reformerna inom Amiralitetet tillhörn
hans UnderAiriithT, Ciaës fleming. Man har förebrått G. cn
viss sjelfrådrghet, och att han låg ständigt i delo med
underlydande embetsmän. I Rådet förfäktade ban meräudcls
folkfrihetens grundsatser; slöt sig oftast till Johan Skytte; ehuru
ingendera, lika lilct som Oxenstjerna i alla sina anföranden
iakttagit en sträng winsequens. Sä skrifver Danska Gcsandfen
d. 8 Dec. 1047: "G., Torstetlson, Per Brahe och Magnus G.
De la Gfcrdie hålla ihop" (Fryxells Hnntll. I. 86). Ofta visade
sig G. beredd till stora uppoffringar; Gustaf Adolphs dotter
Och Pfaltziska huset var RiksAiiiiralcn mycket tillgifven; och
hans charakter» ädelhet har aldrig varit tvifvel underkastad.
Under Förmyndare-regeringen var G. missnöjd med
försäljningen af kronans gpds. Han lärer hafva lillskrifvit Rådet ett
bref i det ämnet. För Claes Fleming skulle G. derjemte
hafva yltfat missbelåtenhet öfver att Regeringen tagit örbybus
från Enkedrottningens lifgeding, och bestämt det till
vederlag för Hufvudnäs, hvars område ansågs bcqvämligt för
anläggningen’af Wenersborg. Då. beslutet fattades derom, hade
likväl G. varit uppe i Rådet; och delta ådrog honom
förebråelser för att ban ej då öppet uttalade sitt ogillande. Jakob
De la Gardie lillfidc , alt fljjr, besjut var fattadt, borde man ej
utom Rådet tala deremot dem hafvet tålamod med
-.jt.i t;...i ’ * ’ * ’ ö ’ i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
