Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gyllenhjelm, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grin nuliii, Carl.
honom. Hans glas vore snart fiirrunnet; Lan ville gerna
lefva med alla i broderlig Vänskap. Klagade likväl öfver
med-brodcrna i Amiralitetet. Fleming ocb Ryning besvärade sig
öfver RiksAmiralens embetsskrifvelser. For öfrist klandrade
ej G. bytescontraktetj men då ban ej kände förbållandet så
noga soin Glaës Fleming, yrkade ban att denna i hans ställe
borde underskrifva dokumentet. G. fick’ då uppbära den
förebråelsen, att han oeh Johan Skytte helst undandrogo sig att
med deras cmhclsbröder dela ett gemensam£’ansvar. Så vida
man af det ofnRstäibiiga rådsprotökollet kan’ sluta, föreföllo
bänsyflningai* pä cn nödig, framtida räfst; och De la Gardie
sade sig frukta sådana’ tider, som under Konung Carl (IX).
G. afbröt honom: "Jag beder, att J skdnen K. Carls
åminnelse." Det tros, ehuru mah ej känner det med full visshet,
alt G. skref under. Det föreslagna bytet egde rum.
Beträffande gårdsförsäljningen, yrkades, att de som talade deremot,
borde föreslå andra utvägar, genom hvilka staten ’kunde
upprätthållas. Hvarken G. eller Skytte kunde uppgifva några, och
sågo sig således nödsakade alt biträda regeringcus beslut, oeh
underteckna. Oxenstjerna medgaf, att detta medel, som
genom regeringsformen var en Förmyndare-regering förbudet,
borde med myckert inskränkning användas; men tjenster
visade riket kunde ej annorlunda belönas. För öfrigt förmanades
Regeringens inedlemmar till enhällighet i beslut, sedan alla
grunder för och mot en sak blifvit profvade. Då det
tecknade Rig till uppror i bergslagen ocb Dalarne, skickades G. dit
för att stilla missnöjet; men den gången kunde han ingenting
uträtta. De gamla tiderna voro förbi, då han som K. Carl
lX:s otskickade betydt så mycket. Åke Tott trodde sig hafva
ägt förmåga £tt böja kopparbjessarna. G. ville medgifva det,
} fäll Tott hade haft med sig rytteriet, soin han, i Tyskland
anfört; "men ensam som du nu är, sä skulle nog
kopparbjes-sarne dragit styf fingerkrok med dig, min Gubbe!"
Uti Upsala hölls cn parentation öfver G., i anledning af
några stipendier som ban till Akademien skänkt I
parcntatio-nen prisas hans vänlighet, som förrådde sig i blick, ordalag
och i bela hans väsen. Häh var en hatare af smicker och
skryt; och tålte cj nägot, som det ringasfa stötte på lättsinne.
1 alla sina förelag var han betänksam, och förhastade sig ej.
Bedömde sig sjelf för strängt, för att göra sig räkning |>å
lyckans ynnest. Var fåordig; talade sällan mera än som var
oumgängligt; aldrig något som uppoffrade hans färdighet. Allt
som stötte pä effekt, förborgade han; satte sig öfver en få-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
