Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadorph, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Hadorph, Johan,
bok är ganska slarfvigt utgifven; och ser man p& den skatt
af gamla språkets tillgångar, den mängd af åldriga svenska
ordspråk och de naivt träffande liknelser, som den
innehåller, så förtjenade den i sanning att å nyo utgifvas med
mera noggrannhet (Jfr Sv. Vitterheten af Hammarsköld). I De
la Gardieska bibliotheket fick han lägga å sido alla de
böcker, som gåfvo ljus i antifjuiteterna. Desse skänktes sedan
1669 och 1670 till Upsala Akademi och Antiqu. Collegium.
Dessutom förskaffade han efter Grefvens död ilera dyrbara
böcker åt Collegium 1686 *).
Ar 1671 fick H. förordnande af regeringen att göra
antiquariska resor. Följande året fick han följa Carl XI till
Östergötland för att underrätta honom om provinccns
märkvärdigheter i Linköping, Skeninge, Bjälbo, Vreta m. ni.
A-ret derpå följde ban konungen på dess eriksgata genom
Vestmanland, Nerike, Vestergötland, Bohuslän, Halland,
Skåne, Blekinge,* Småland, Oland, Östergötland ocli
Södermanland, då ban alltid måste vara tillhands lor att lemna
upplysningar vid förefallande märkvärdigbeter. En
beskrifning öfver denna resa, som H. uppsatte, inlemnades sedan i
Antiqu. Archivet. Den stannar redan vid Höjentorp och
lemnar rum för monumenter och inscriptioner, som man
ämnade införa.
Derefter följde han Grefve Gustaf De la Gardie till
Köpenhamn, der han träffade flera Danska lärde, bland hvilka
Thorn. Barlholin blef hans synnerliga vän. Efter
hemkomsten blef ban betänkt på att utgifva frukten af sina
samlingar. Rim-Chrönikorna utkommo 1674, hvartill 1676 lades
en betydlig samling af Acta Publica från medeltiden, hvilka
sprida mycket ljus öfver dess historia och statsförfattning.
H:s arbeten i denna väg blefvo sedan, enligt Dals mening,
mönster för Schmedeman och Abrahamsson. Hvad H:s
upplaga af den större riin-clirönikan angår, så har ban följt en
stympad handskrift, hvarigenom meningen ofta är otydlig.
Bevis derpå lemnar Dal ur en i Danmark funnen handskrift,
hvaraf han lät trycka på ett qvartblad några stycken, soin
ej finnas hos H. Sedan meddelade Lagerbring i sina
Handlingar några tillägg efter en handskrift, som blifvit honom
lemnad af H. Benzelius. H. bar tillika "förfärdigat ett
fullkomligt Register," hvari ban dock enligt en anmärkning i
Stiernmans Tal "rätt ofla sammanblandat Herrar och Mann,
för likhet af namn, hvilka likväl så till Att som Tid de
lefvat uppå, äro vida ifrån hvarannan åtskilde."
*) Gezelius skrifver orätt 1676.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
