Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hamilton, Hugo Johan, Gustaf David, Adolph Ludvig och Gustaf Wathier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamilton, Gustaf David, Adolf Ludvig. 49
Bekant hade såsom talare, infallssägare *) ock krigare
under frihetstiden. I spetsen för 17,000 man inbröt han
1737 i Preussen, för att börja det i hugkommelse föga
hugneliga sjuårakriget, rörande hvilket han sjelf lemnat en
berättelse i Sv. Mereur. 1757—61. — Hansj yngre broder
Carl Otto (född 1704, död 1770) var Riks-Råd,
Riks-Canzli-Råd, Ridd. af Danska Elefant-orden, och
Hollstein-ska St. Annæ Orden. «
Grefve Gustaf David hade en son ADOLF LUDVIG,
(född d. 1 Jan. 1747, död d. 10 Oct. 1802), hvars namn
förtjenar att ihågkommas. Hans lefnadsöden äro oss föga
bekanta, voro säkerligen ej så märkvärdiga. Sedan han
dragit sig undan från K. Gustaf lll:s hof, der han tjenstgjorde
som Kammarherre, köpte han en egendom • vid Kinnekulle»
fot, för att, som han lär svarat K. Gustaf, "gods tillika
mista, om K. ville taga från honom lif och ära." Der
författade han memoirer öfver sin tid, hvilka Landshöfding G.
W. Hamilton tillåtit H. Exc. Grefve De la Gardie med
egen hand afskrifva. Ehuru det kan komma att länge dröja,
innan dessa memoirer bli allmäuhetens egendom, vilja vi
meddela uågon kännedöin deraf, som ställningen tyckes
kunna medgifva. Arbetet intituleras här: Anteckningar rörande
Sverige af Adolf Hamilton, och är första Afdelningen:
Anec-doter rörande tidehvarfvet ifrån dr 1718 till 1751, hvilken
börjar: "Det är i synnerhet i regeringsmål och uti rikens
öden, händelsernas ursprung måste upsökas i föregående
tidehvarf. Detta nödgar mig att gå tillhakars i våra häfder
för att gifva något ljus åt sednare tids skiften, som bragt
slutligen Sverige uti ett upplyst tidehvarf att sjelfvilligt
antaga bojor **), då det öfriga af Europa är sysselsatt att
sönderbryta dem en gammal häfd ålagt dess fleste stater.
Carl XII. skutcn . .
oeh slutar (vid d. 13 Juni 1800): — "lika missnöjde, och
*) Honung Adolf Fredrik var snål i smått, — större affärer
förstod lian sig ej på. En tiggare kom en gång, då Honungen btott
fann hos sig ducater. K. vägde en dylik i handen, och frågade H. om
han ej hade löspenningar att låna Konungen. II. svarade: Nej, men
om E. M. behagade lemna mig en af ducaterne; Tiggaren torde
kunna ge tillbaka. — Då K. A. Fr. en gång gifvit honom en dosa, som
K. sjelf svarfvat, sökte Drottningen göra fi[, uppmärksam på äran af
en dylik gåfva. H. invände: Om jag hade valet, ville jag hellre att
Honungen vore Guldsmed än Svarfvare.
**) Troligen skrifvit omkring 1801.
biogr* I"’ VI
4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
