Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Hammarsköld, Lorenzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Hammarsköld, Lorenzo.
Ledarn, i Kongl. Vet.- och Vitterh.-Samhället i Götheborg,
samt sedan 181 . af Sv. Bibelsällskapet.
Ar 1809 ingick han äktenskap med Fröken Johanna
Charlotta Gyllenyalm} Detta tidiga äktenskap blef dock
ganska lyckligt. H. hade ärft en förmögenhet af omkring
10,000 R:dr, hvilken ban till en del nedlade i ett litet
stenhus; inkomsterne deraf, i förening med hans lilla lön, hans
arfvode som Notarie i Boktryckeri-Societeten jemte de
visserligen obetydliga honorarier han erhöll för sina skrifter
voro, under hans förståndiga makas förvaltning, under
hvilken kassan stod, fullt ut tillräckliga för familjens behof.
Under denna tid var detta hus säte för den tretligaste
huslighet, en mötesplats för vänner, för resande och
utländ-ningar af enahanda litterära tänkesätt. Den stilla lycka, som
den alltid glade, alltid liflige husfadren bland sina böcker,
sina barn och sina vänner, länge njöt, undergick en
betydlig förändring, då han, emot sin makas och sina vänners råd,
eller rättare dem ovetande, först sjelf anlade ett eget
boktryckeri, det han sedan sålde åt en, vid namn Imnelius. H.
inträdde derigenom i en verksamhetskrets, hvaruti ban icke
förstod att röra sig, gjorde tid efter annan betydliga
förluster samt förlorade slutligen en stor del af sin
förmögenhet, då den nya köparen kom på obestånd. Detta sökte
han ersätta genom förökade litterära ansträngningar, men
som han aldrig kunde lära konsten, att draga en tillbörlig
ekonomisk vinst af sina skrifter, skulle äfven denna
inkomstkälla blifvit otillräcklig, om icke hans hustrus sparsamhet
och kloka hushållning ersatt bristen.
H. började sin författarbana ganska tidigt. Hans första
försök, en uppsats (i Linköpingsbladet 1804) öfver den
nyare Tyska Litteraturen, är så till vida märkvärdigt, att det
först vände svenska allmänhetens uppmärksamhet på de då
för oss nästan obekanta stora namnen Tieck och Novalis.
Ett poem, Skaldens öde, honom ovetande öfversändt till
Franzén, blef 1805 infördt i Åbo Tidning. Under sitt
vistande i Upsala var H. den verksammaste i ett der af
likartade vänner stiftadt Vitterhetssällskap kalladt Mit sis Ainici.
Hans poetiska ådra öppnades först genom en
barndomskärlek: föremålet för denna obesvarade låga var ett
fruntimmer af utmärkta egenskaper, Fröken Eleonora Rääf, som
kort derefter gaf sin hand åt hans äldre broder,
Kammarjunkaren Äke H. Sina poetiska förstlingar utgaf ban redan
innan han lemnade Universitetet: dessa och hvad vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
