Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmfeldt, Simon Grundel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOO IIelmfeldt, Simon Grundel.
Det vackraste bladet i H:s minneskrans är försvaret af Riga,
då en Rysk bär, som man uppskattat till icke mindre än
90,000 man under Czaren Alexii befäl, belägrade nämda stad.
Visserligen delar H. med Magn. Gabr. De la Gardie bedrcn
att bafva åt Sverige räddat en af dess vigtigaste gränsorter.
Men ett försvar med en så underlägsen styrka som
garnisonen ocb borgerskapet tillsammans utgjorde, är tillräckligt
för att skänka mera än ett namn en lysande plats i
fosterlandets häfder. De la Gardie var bögste befälhafvaren,
såsom Lieutenant du Roi; men otvifvelaktigt kar Il:s
krigserfar enhet gjort honom på denna plats lika ovärderlig, som
ban det förut varit genom sina insigter som Ingenieur-Officer
för en Wrangel och Königsmark. Sä snart H. anlände till
Riga, lät han upplaga bristfälligheterna på bastioner,
grafvar, vallar och murar. Med oOÖO man försvarade De la
Gardie och H. staden mot den öfverlägsna Ryska hären, som
led betydliga förluste, (icke mindre än 14,000 man
omkommo) , samt efter två månader nödgades upphäfva belägringen,
och i stor oordning draga sig tillbaka, sedan den dels sprängt,
dels nedgräft alla stycken af gröfre kaliber. De
minnesvärda detaljerna af belägringshistorien kunna läsas i Suppl, till
detta Lexicon, sidd. 52—58. Medan belägringen ännu
fortfor hände det H., då ban på den såkallade badstugurundeln
tog i ögonsigte fiendens batterier och approcher, att
ett-brädstycke, som en lavett spillrat, i förbifarten stötte mot
hans hufvud, och bräckte hufvudskålen. Ehuru patient
upphörde ban dock icke att taga kännedom om alla de
anstalter som träffades för stadens försvar; och han bibehöll ännu
ledningen deraf. Då fienden dragit bort, lät H. planera alla
Ryssarnes befästningsverk, för att de ej af dem skulle
kunna betjena sig ännu en gång. Derjemte satte ban Riga i
försvarsstånd, och försåg staden med tillförsel, som skulle
kunna vara tillräcklig äfven för en längre fortsatt belägring.
Det sken, som fienden gaf sig af benägenhet för
fredsförhandlingar, afsåg endast att insöfva Rigaboarnes varsamhet,
på en tid, då Czaren förbundit sig med Polen mot Sverige.
Troligen önskade Ryssarne att genom öfverrumpling taga
Riga; helst sedan intet farligt motstånd tycktes kunna
befaras från en stad, der farliga pestartade sjukdomar
bortryckte många menniskor. I H:s hus dogo 21 personer, och
bland dem förlorade ban tre söner. Oförtruten och vaksam
förblef ban som förr; skickade kunskapare, för att
recogno-scera Ryska gränsen och underrätta honom, i fall något an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
