Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helmfeldt, Simon Grundel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 Hblmfeldt, Simon Grundel.
fall förbereddes. Ett dylikt var påtänkt af Woiwoden
Naschokin, som förde befäl öfver en Rysk här; men hvad
"Woiwoden förnummit om H:s vaksamhet, beröfvade honom
allt hopp om framgång; och han vände tillbaka. Deremot
fick Riga besök af Lithauiska Fältherren Gousiewsky,
hvilken räknade på att finna alla oheredda och skygga, sedan
Ryssarne tågat sin väg. Äfven sökte han begagna sig af den
förvirring, som pesten torde hafva föranledt; och att
stadens spärrning till både lands och vatten snart skulle göra
bristen på lifsmedel känbar. En öfverraskning var ej möjlig;
men i stället belade G. staden. H. gjorde likväl lyckliga
utfall i hvilka ban sjelf deltog; i åsynen af Ryska lägret
förde han proviant till Riga, och öfverrumplade derjemte
flera af fiendens skansar. Af Kobrons skans satte han sig i
besittning. 500 Ryssar stupade vid det tillfället; många
blefvo fångar, och resten drefs på flykten. En annan med
grafvar, vallar och pallisader befästad förskansning angreps
sedan af H. Han hade med sig 500 man; och fienden, som
ban anföll, steg till ett antal af 5000 man. De hunno ej
sätta sig till motvärn, innan H. redan hade bestigit skansen.
Större delen af Ryska besättningen föll der. H. tog 21
standarer, ett betydligt artilleri och mycken ammunition.
Äfven fick Riga derifrån en så betydlig tillförsel af proviant,
att flera dagar åtgingo, innan invånarne hunno med att
bringa till staden alla förrådcrna.
Riga var räddadt; och med Riga äfven Pernau och hela
Liffland. H. hade väntat att bli Riksråd, meu
tillfredsställdes genom utnämning till Fältmarskalk (Fryxells Handl. I.
180). H:s upphöjelse till denna värdighet vittnade om
Konungens nåd oeb om fäderneslandets förbindelse till en
utmärkt krigare. H. ställdes i en gränsprovins, der ingen var
mera än han egnad att som Ståthållare upphjelpa en
landsort, hvars lidanden ban blifvit bekant med, och såsom
mi-litärbefälhafvare var ban den mest skicklige att gagna vid
gränsförsvaret. En försvagad helsa tvang honom att söka
ledighet, och år 1675 hade ban ämnat att göra en
brunnskur i Tyskland; men ban behöfdes vid Svenska arméen i
Pommern, ty Riksmarsken hade ännu ej dit anländt från
Sverige. Så snart denne kom till Svenska lägret, reste H.
sin väg, för att begagna Pyrmonts helsobrunn. II:s bortresa
har man likväl tillskrifvit ett groll söm egt rum mellan
honom och Riksmarsken. I krigstider var det ej rådligt att
fördjupa sig i Tyskland som var krigets skådeplats; H. for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
