Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hermelin, Olof - 2. Hermelin, Samuel Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 fi kamelin, Samuel Gustaf.
† 1797 i Brunswig. Yngste sonen var Carl //., f. 1707,
1747 Krigs-Råd, 1760 R. N. O., 1761 Stats-Sekret., 17G5
Riks-Råd, C. N. O., 1766 Friherre, 1767 Canceller öfver
Aho Akad.; nedlade Riks-Rådsembetet 1769, inkallades
ånyo 1771 och 1772, men vägrade båda gångerna, † 1789.
Hans son, Samuel Gustaf, se uedanf. (Tvenne Hermeliner,
Nils och Carl Johan, båda Lifdrabanter, dömdes af 1756
års Gommission till böter, för att hafva bjelpt Drabanten
Silfverhjelm på flykten).
Skrifter: Sylv. du Fours Sedebok. Öfvers. Sthlm. 1685. — 11
Disput. varii arg. Dorpt 1691—96. — Oratio ad bonos et
corda-tos Kcip. Gives. s. 1. 1705. — Åtskilliga Latinska och politiska
Skrifter, som anföras i Schyllbergs Delic. Suec. Poet., Stjernman
Centur. Anonym., Ups. Akad. Bibi. Cat., i Nova Liter. Diaris Bält.
o. 11. Manuscriptet till hans Uecatompolis Svionum ägdes af
Stjern-inan, som ämnade utgifva det, hvilket dock icke verkställdes.
(Källor: Nordberg» Carl XII:s Hi»t. Föret. s. xxvm. — N. Literaria Mari» Bält.
1698 o. 1699. -— Stjernman» och Rehbinders Matr. — Stjernmans Cent. Anon. —
Wihlbergs Poët. Lat. — Holmia Lit. Auct. — Gadebusch, Livl. Bibi. Th. S. —
Millers Huss. Gesch. Th. IX. sid. 831. — Nemeitz, Vernünft. Gedancken. Tlr IV.
s. 168 o. f. — Fernow, Beskrifn. öfv. Wermland, p. 757, 790. — Gezelii B. Lex.
Del. I. o. IV. — Ennes, Carl XII. Krigare. D. I. sid. 677. — Floderi Handl. till
Carl XII:» Hist. Del. II. »id. 196. — Skand. Sallsk. Handl. VII. «05. XIII.
»89, 30*.)
2. HERMELIN, SAMUEL GUSTAF.
Sonson till den föregående, och son af Riks-Rådet
Frih. Carl H. Han föddes d. 4 April 1744. I följd af en
vårdad uppfostran kunde ynglingen redan vid 16 års ålder
genomgå de akademiska lärdomsprofvcn i Upsala. Han
undergick med beröm först den Juridiska och derefter
Bergs-examen. Började derpå sin tjenstemanna-bana såsom
Auscultant i Bergs-Collegium. Straxt begagnades han i flera
maktpåliggande befattningar med utmärkt bifall. Ifrån
denna tidpunkt till 1769 års Riksdag delades hans, tidigt för
Fäderneslandets bästa, egnade verksamhet, mellan pligten
att hålla Bergs-Ting i Hedemora och i Öster- och
Vester-Bergslagens Bergmästaredöme; mellan resor inom egna och
Noriges Bergslager på undersökningar och upptäckter,
hvaröfver han till Bergs-Collegium lemnade upplysande
berättelser jemte ritningar; mellan anställda försök af
smältprocesser i Falun, der ban, likasom i förvaltningen af Ädelfors
guldverk, hvaröfver ban ägde styrelsen, införde flera
vigtiga förbättringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
