Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Holmbergsson, Johan d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 IIolm bergsbon, Jolian d. ä.
fessorsförslag uppförd, men af Konungen förbigången, omgicks
H. med den föresats, att endast för förslags vinnande vid
passande ledighet anmäla sig såsom sökande till professioner.
Snart blef ock en sådan ledighet genom Juris patrii Prof. i
Lund bortgång. Den söktes, men med så litet hopp, att
det ej ens ansågs löna mödan att ikläda sig en
uppvakt-ningsdrägt. Förslaget vanns och l:sta rummet på detsamma.
Deröfver klagade en mcdsökande. Afgörandet förorsakade
ett uppskof, hvarigenom H. var obehindrad att till slutet af
1809—10 års Riksdag i Stockholm fortfara med sin
tjenstgöring i Lagutskottet, till hvars Secreterare ban blifvit
antagen, kort efter det ban till Lunds Consistorium ingifvit
sin ansökan.
Efter revolutionen 1809 visade sig flera krafter
verksamma för att genomföra reformer i sådant, som rörde
samhällets inre förhållanden. Inom Lagutskottet var vid
Riksdagen i Stockholm 1809—10 och i Örebro 1810 mycken
verksamhet, hvarvid dess Secreterare visade sig outtröttlig
och belöntes till en början af ett rättvist bifall. Sjelf fann
han sig dock missbelåten med åtskilligt äfven af det som
andra ej fuunit klandcrvärdt; och då Red. begärde bidrag
till hans biographi för detta Lexicon, medgaf ban det blott
och bart för att dervid få tillfälle inför efterverlden
förklara sig rörande det i sin verksamhet, hvarmed ban sjelf
funnit sig missbelåten och derigenom möjligen väcka andras
uppmärksamhet på afhjelpande! af hvad som kan anses
fordra ett afhjelpande. Härihland må nämnas från den tid,
han var Secreterare i nämnde Lagutskott:
l:o. Att då äktcnskapsskillnadsgrunder blefvo
utsträckta utöfver det utrymme de dittills haft i vår Lagbok, den
gamla bestämmelsen likväl bibehölls, att DomCapitlet skulle
vara verkställare af den borgerliga skillnadsdomen. I dylika
ärcnder borde det borgerliga förfarandet förblifva inom sin
krets, utan alt deri inblanda det som efter kyrkans idé
hörer till henne och hennes representanters omsorg. Så
väldet i Nya Tcst:s första århundraden. De ochristnas gamla
grundsatser om äktenskapsskillnad qvarstodo i de borgerliga
lagarne, bibehållna ifrån hednisk tid; men de christa
samfunden kunde ej vidkännas sådane medlemmar som på andra
grunder än de nytestamentiskt bibliske tilläto sig att
öfvergifva sin äkta maka. Man må derföre, utan att vara papist,
medgifva, att Kyrkans representanter icke böra så
seculari-seras, att de såsom sådane anbefallas verkställa hvad, i strid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
