Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Holmbergsson, Johan d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 Holubirgsson, Johan d. ä.
gillande af Ständernas på Stockholms Riksdag yttrade
tolkning derjemte innehöll några nya bestämmelser, som syntes
nödvändiga. Propositionen blef nu, med en obetydlig
förändring i afseende på de nya bestämmelserna, af Utskottet
och Ständerna antagen och vann Konungens sanction.
Härvid har H. sedermera funnit emot denna sin åtgärd följande
att påminna: En i en äldre gällande lag införd ny
bestämmelse är, oaktadt detta sammanhang, för sig sjelf en ny lag,
som derföre ej bör få ikläda sig retroactif verkan på sådant
som fore den nya bestämmelsens proinulgation förelupet. Af
samma orsak vore det ordentligast, att i en
lagtolkningsproposition ingenting infördes, som, om än nödigt och nyttigt,
likväl ej redan innefattades i den lag som förklaringen
angår: eller borde åtminstone i en slutclausul erinras, att de
nya bestämmelserna endast vore användbara på facta, som
före de förras promulgation komme att ega rum. Det var
ett fel, att detta ej hos Utskottet blef af H. erinradt. Han
vill dock hoppas, att något särdeles orätt härigenom ej
kommit att ega rum. Och nu mera kan ej gerna fråga uppstå
om de nya bestämmelsernas användande pä äldre facta.
Äfven hade det varit väl, om i premisserna till utskottets
betänkande de grunder blifvit anförda, som tala för en
lag-förändring, och hvilka så väl Calonius, som Riksens Råd
påtänkt. Den förändring, som på de grunderna skulle
påfordras, sträcker sig dock längre än till det hvarom nu fråga
är väckt. Dessa grunder skulle visat nödvändigheten att
å-terställa hypotheksinstitutet till den renhet och enkelhet
som egde rum fore 1750, då genom K. F. af d. 11 Nov.
den nya bestämmelse infördes, att ett skuldehrefs
intecknan-de kunde, oaktadt gäldenärcns bestridande förklaras, för
borgenären medföra lika säkerhet som om intecknandet med hans
bifall skett. Härigenom blef nemnligen en redlig gäldenär
afskuret att genom uppenbarande af sin ovisshet om förmåga
att betala all sin skuld, låta alla creditorer få njuta lika
rätt. Detta hade LagutskottsSecreteraren bort erinra, men
så långt sträckte sig då ej hans insigt i detta ärende. Så
vidt H. ännu hunnit göra sig bekant med andra nationers
hypothekslagar, vet han ej, att, utom Sverige, hypotheksrätt
kan vinnas genom en ulan gäldeuärens bifall verkställd
anteckning i hypotheksboken (= inteckningsprotocollet). I
hänsigt till lagförändring hade ock bort erinras, att det i
1750 års Kgl Förordn, och derifrån i 1750 års lag influtne
uttryck: "varde inteckning beviljad", i det sammanhang det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
