Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Höpken, Anders Johan von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
h ö r k £ k , Anders Johan von. 319
hvilken tid dåvar. Svenska Envoyén, sederm. R.R. Friherre
Carl Sparre begagnade hans penna vid uppsättandet af
åtskilliga angelägna mål. Han hade emellertid blifvit
Secreterare i Hessisk tjenst 1733, hvarefter ban fortsatte sina
utrikes resor till Nederländerna, Frankrike och Italien. I
Marseille antogs han till Ledamot uti Acad. des belles
Lettres.
Efter återkomsten till fäderneslandet 1734 fann han
det politiska tänkesättet uti brytningstillstånd och den gamle
Horns välde vid detta års riksdag utsatt för en häftig storm.
Han hade ärft sin faders politiska tänkesätt, och kom genom
honom i nära förhållande till Gr. Carl Gyllenborg, som han
sedermera plägade kalla sin fosterfader. Hans politiska
bana begynte vid 1738 års Riksdag, då ban inkom i Sekreta
Utskottet, hvilket förtroende kan åtnjöt äfven under de tre
följ. riksdagarna. Han befordrades 1739 till
Cancelli-Jun-kare, 1741 till Andre Exped.-Sekreterare vid Utr. Ärenderna,
1746 till Hofmarskalk, ock blef kort derefter, d. 22 Dec.
kallad till RiksRåd *); till hvilken befattning han, efter
Gyllenborgs död, ansågs oumbärlig så väl i anseende till
kedjan af de utrikes sakerna, samt i följd af mångas önskan,
att se Gouverneurs-embetet hos den unga Arfprinsen tillfalla
honom**) År 1748 utnämdes han till R. o. C. af K. M. O.,
1732 till President i Canc.Collegium efter Tessin, och 1760
till Canceller vid Upsala Akad. samt 1761 till Grefve.
Sedan Tessin lemnat skådeplatsen, kunde H. i sjelfva
verket betraktas såsom hufvudman for Hattpartiet, såväl i
följd af sin plats såsom CancelliPresident, som i följd af
sina personliga egenskaper. Fäderneslandet erkände med
enhällig röst hans diplomatiska skickligket, käns erfarenhet
i ärendernas handläggning. Man berättar derom en anekdot,
som kar en viss likhet med den vi förut efter Tessin anfört
om fadren ***): Ryska Ambassadeuren Bestuscheff hade före
1741 års krig begärt ett kategoriskt svar, huruvida
Sverige ville bestämma sig för krig eller fred. Då frågan än-
*D Man sade om honom att han steg upp som Sekreterare, St
middag som Hofmarskalk, och gick till sängs som RiksRåd.
Äreminnet i Sv. Akad., af Gyldenstolpe, sid. 31.
Ristell, från hvilken vi lånat denna anekdot, tillskrifver den
också fadren "Statssekret er ar en, Grefve Höpken. Meu denne,
med hvars lynne svaret verkligen mera öfverensstämmer än med
sonens allvarsamma, förbehållsamma försigtighet, var aldrig Grefve,
och hade då sedan Qorton år tillbaka lemnat Cancelliet, var i stället
President i Comm.-Coll. och dog i början af året 1741,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
