Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ihre, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358 I ii a b , Johan.
ofullständigt och okritiskt. Också var det ej ett verk af
Förf:s egna forskningar och samlings - flit, utan lärer till
största delen på det sättet kafva uppkommit, att han lat
Studenter från särskilda provinser uppteckna de i sina
hemorter gängse ord. — Det af Upsala Akademi påböijade
Latinska och Svenska Lexicon blef stäldt under hans uppsigt.
(Han öfversåg ungefär % af verket och åtnjöt derföre %
af de 8000 dal. Iipp:t, som dertill voro anslagne:. en
ögon-sjuka nödgade honom att afstå från dess vidare
genomgående). En förbättrande hand lade han jemväl vid det af Bruns
i Rom upptäckta men mindre fullkomligt utgifna fragmentet
af Livius, äfvensom vid de spräk-monumentcr frän Göthiska
tiden, som Sabbatiui funnit i Neapel och sedermera
Stats-Rådet Sulim allmängjort. Sistnämde fynd, befriadt från
misstag i läsning och försedt med rättelser, meddelade I. i
Upsala Vet. Soc. Haudl.
Samme fornforskare var också den förste, som
lemnade ett klart begrepp om Eddan. I ett bref till Canc.Rådet
Lagerbring visade lian, alt denna bok icke, såsom man
hittills trott, blifvit författad för att tjena till ett
compendium i våra gamle förfäders theogoni och mythologi, utan
att Sturleson dermed haft till afsigt, att meddela en
anvisning till Nordiska skaldskapets yrkande. I samma bref
förvisade han Fornjotherska ätten från historien till den
phy-siska mythologien, såsom representant af naturkraftcrnc.
— Ilan visade äfven att f^ise-uamnet ej betyder
sädeskärve utan fascin; sökte bevisa att med Qucnland ej menas
Kajana utan vårt Norrland, att Runorne, dem Rudbeck och
Pcringsehölcl ansågo hafva uppkommit straxt efler
syndafloden, ej hos oss kommit i bruk förr än i 0:te årh. och
troligen inkommit från Tyska sjöstäderna, samt att Lappskan
var Lingua Aboriginum i vårt land.
Ehuru I:s flesta arbeten äro författade på latin och på
ett språk, värdigt en Livii griffel, nitälskade han dock för
modersmàlcts begagnande. I en diss. "An scientiæ lingua
veruacula tradi possint ac deheant" 1743, vindicerar han
modersmålets rätt att höras från svenska kathcdrar och blifva
de lärdes tungomål. Likväl medgaf ban (i ett program 1754,
då C. Aurivillius tillträdde Poëseos professionen), alt
svenska språket ej ännu var moget för en odödlig sång, men
anade likväl att en sådan var i antågande. Då Lovisa
Ulrika besökte Upsala, uppfann hon ett sätt att få höra Ihres
gåfvor i kathedern, derigenom att hon befallte Disputations-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
