Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ihre, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ihre, Johan. 555
acten att på stenska anställas under Lans presidium.
Grundtanken uppgaf hon sjelf: ett af dessa ämnen lydde sålunda:
"Om företrädet mellan Vettenskaperna (17o5J). Dessa
indelade I. sålunda: I. Nyttiga: a. oumbärliga t. ex. de
moraliska (då Seneca botar min argsinnthet); b. nyttige (då
Ga-lenus botar min frossa); c. prydlige t. ex Skald- och
Målare-konsten, Vältaligheten. II. Onyttige. a. ogudaktige;
b. skamlige, c. skadlige t. ex. spådomskonst, guldmakeri.
En af theserna var af följande innehåll: "Af them, som
af-ficiera själen, kunna skalde- och vältalighets-konsterna ej
påstå främsta rummet, när the igenom nätta tanke- och
talesätt blott roa öronen och förlusta våra sinnen;... men då
de brukas att föra läsaren till vördnad för Skaparen,
inplanta dygd, utreda sanningar. .. då få samma vettenskaper
strax annan och högre stämpel. De theoretiska äro
onekligen af ringare värde än de praktiska." Man finner redan
af detta lilla prof, att Sveriges Varro på det æsthetiska
fältet icke var ämnad att vinna samma lagrar som i
historien och språkforskningen.
Under sådana sysselsättningar gick I. sin förvandling
småningom till mötes. En högre plats i samhället skulle
ined det rykte och de knnskaper han ägde, och den nåd
hvaruti ban stod så väl hos de båda drottningarna som
sedermera hos Gustaf III, troligen stått honom till buds, oin
han det sjelf åstundat: men han höll sig troget vid sitt ur
Martialis lånade valspråk: "Quod sum, esse volo nihilquc
malo." Ledare för ungdomen, som vördade honom *),
o-skiljaktig från sina böcker, som ständigt belönade honom
med nya upptäckter, tvenne gånger lyckligt gift och
omgifven af hoppgifvande barn, ansedd oeh ärad, glad till
lynnet, begåfvad med ägodelar, ägde ban intet skäl att önska
sig en annan ställning i lifvet. En god helsa **) följde
honom äfven genom hela lifvet, vid hvars slut han dock
bc-röfvades bruket af sina alltför träget anlitade ögon. Hans
utseende var förmånligt och hans munterhet och skämt
förblefvo alltid desamma. Liksom sina förebilder, Varro och
*) Hammarskölds uppgift (s. 300), att ödmann genom I:s
eaba-ler gick misste om den akademiska lagern, förnekade denne sjelf,
|té la Gard. Arcli. XIII. 43. Förf. af denna artikel bar föröfrigt
hört Ödmann sjelf uppgifva orsaken, hvarföre ban afbröt sina
tentamina, vara den, att Professorn i mathematiken icke ville gifva
honom adprobatur för det derför vanliga pensuin.
**) Denna hade varit si stadig, att han under 40 lr ej b»höfl
inrtälla trenne förelfinningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
