Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren, Johan Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Kellgren, Johan Henrik
en oädel triumph öfver den stora lyckan att ej hafva gått
miste om en ridicule."
Hans andra biograph, Rosenstein, tecknar sålunda sin
vän: "Qvick, eldig, känslofull, lättrörd, häftig, otålig, böjd
for nöjet, förenade lian likväl med dessa från vissa snillen
oskiljaktiga egenskaper andra, som synas motstridiga:
stadga, allvare, ihärdighet, manlighet, sinnesstyrka. Ytan var,
om detta uttryck får nyttjas, rörlig; bottnen fast. Hans
ungdom offrade åt nöjet! Sinnesrörelserna vexlade hans
timmar, och öfvergången från den ena till den andra var
stundom lätt och hastig; men förnuftet och klokheten styrde
hans vandel, hans gerningar och beslut. Dessa sednare
voro stundom oryggliga; och ban gick sällan miste om sina
ändamål. Han ombytte ton, ändrade de meningar han orätt
kunnat hysa, blygdes icke att erkänna misstag, men
uppoffrade för inga bevekeléer grundsatser, dem lian med sann
öfvertygelse fattat. Allt hvad ban började, fortsatte ban
med drift och fullbordade med besked. I sin tillgifvenhet
för anhörige, vänner och fäderneslandet var ban
oföränderlig . . . Emot enskilda var ban redlig, men lemnade icke
lätt sitt förtroende. Den slughet, ett skarpt förstånd föder
och en stadig charakter gör möjlig i utöfningen, nyttjade
han till försvar, aldrig att skada. I umgänget med vänner
var ban glad och skämtsam, när hans helsa det tillät. Bland
obekanta tystlåten, höflig, utan att alltid vara fördragande
och undfallande. I tvister tog han lätt hetta, isynnerhet om
ämnet var af vigt. Af allt älskade han högst sanningen,
den ban sade och skref med frimodighet. För det ban
trodde vara rätt, fruktade han aldrig att göra sig ovänner. Hans
kärlek till Vitterheten gick, soin han sjelf sade, ända till
passion. En ny talent, ett nytt slag försatte honom i den
största glädje och af den orättvisa hans fiende gjort honom,
är det kanske den största, att hafva beskyllt honom för en
uteslutande smak. I en af dess mest bekanta strider" (med
Thorild) "var det aldrig nyheten, aldrig skaldeslaget ban
angrep, men sammanblandningen, origtighetcn, öfverdriften,
men framför allt skrytet och oredan." o. s. v.
Enligt deras beskrifningar, som kännt Kellgren, tillägga
vi följande obetydliga drag. Hans kroppsbeskaffenhet var fin
och späd och ömtålig: då han gick ut, klädde ban sig
(åtminstone under den sednare tiden) i fem till sex rockar,
som dock voro lätta och tunna. Föröfrigt var hans klädsel
alltid utmärkt genom en elegans, $om också icke fick sak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
