Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kexlerus, Simon - Kjellberg, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Kjellberg, Jonas.
disputationer förekomma för öfrigt jemväl afhandlingar i
Astrologi, som öfverallt på denna tid i malliematiska
studier ingick, och en afhandling om Cirkelns quadratur, samt
om verldssystemet, emot Copernicus. Kexleri litterära
förtjenst var af hans samtida erkänd. Han hade, såsom Biskop
Terserus bevittnat, "värfvat sig ett berömmeligit nampn uti
Sin Profession." (Tengstr.)
Skrifter: Almanach till Örebro Horizont for ar 1655. — Diss.
Hercotectonica generalis. Ups. 1657. — Diss. Synod, de Deo. Aboæ
16151 (enl. Ups. Bibi. Cat., 1648 enl. Stiernman). — Almanach
lör 1650. Åbo 1649. — Arithmetica triplex. Ab. 16158. —
A-rithmetica vulgaris cum Logistica denaria ÖC sexagenaria. Ab. 1666.
— 20 Disscrtt. Mathcmaticæ dt Physicæ. Ab. 1645—65, bland
hvilka: Arithmetica Geodoetica denaria. Ab. 1649. — Arithm.
Astronomica Sexagenaria Ib. e. a. —^ Trigonometriæ. Lib. I—UI.
Ab. e. a. — Tractatus brevis de tempore. Ab. 1661.
(Källor: Tengström, Åbo Acad. ProCancellcrer &c. sid. 116. — Stiernmans Bibi.
SvioGoth. — Lidén, Cat. Disp. — üps. Bibi. Cat.)
KJELLBERG, JONAS.
Grosshandlaren, sedermera Säteriegaren Jonas Kjellberg
är en bland de personer, hvilka utan embete, utan lärdom
och utan utmärkande lefnadsöden dock framträda så kära för
sina samtida, att deras minne sent försvinner.
Ilan föddes d. 22 Oct. 1752 och dog på Säteriet
Storeberg i Vestergötland d. 14 Apr. 1852. Under de 80
åren såddes af hans band många frön till det goda, som ej
alla fallit på vägen, pä stenören eller bland törnen. Hans
religiösa verksamhet började vid hans 16:de år.
I vår kyrkas häfder måste han få ett rum, då mari
böljar att på den inre utvecklingen af christligt lif fästa lika
uppmärksamhet som på de yttre företeelserna. Ty ban
ingrep mycket i denna utveckling. /
Att Församlingen lika väl, som Kyrkan fordrar deras
uppmärksamhet, hvilka teckna ett religiöst folks häfder,
låter ej betvifla sig. Reformationen var Församlingens verk
och detta verk framträdde som opposition mot Kyrkan. Då
reformationen sjelf blifvit kyrka, var denna frestad till sam-,
ma formförstelning, som den katholska, och i behof af
samma motvigt från församlingens sida, som hon. De
medlemmar af församlingen, som trognare församlingens egen idé
och bekännelse, än hennes egne, löntagande tjenare, äfven
utom den lärda kretsen förfäktat hennes fri- och rättigheter*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
