Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Kjellberg, jonas.
derigenom gifvit spänstighet åt hennes lifs-yttringar,
förtjena minnets hade ära och tacksamhet, ehuru man mest
plägar bemärka dem, hvilka som sekter ställt sig pä samma
gång både utom och mot kyrkan, således ej längre burit
oppositionens nationella, utan mysteriets eller den
förklarade fiendens onationliga färger. Då ett biographiskt lexicon
öfver namnkunuige Svenske män bör åt minnet bevara all
namnkunnighet, synes pligten mot dem, som af själens
kärlek kämpat för bevarandet af den mäktigaste coliæsionskraft
i mensklig association, den renaste driffjäder för all
verksamhet i tiden, nemligen den som sättes i rörelse af intryck
från det eviga, ej heller böra förgätas. Ingen ensidighet
uppbäres numera af den allmänna rösten.
Ofta har det anmärkts, att under Frihetstiden en djup
allvarlig gudsfruktan var någorlunda allmän, fast merendels
hatad och förtryckt af de politiska partierna, som då egde
makt och nu oftast ega förakt; men att under Gustaf IIIis
tid lättsinnighet, religionsförakt och sedeslöshet alltmera
utbredde sig. Lika visst, det är, att under frihetstiden
mycket fritänkeri redan gjorde sig gällande, bör man dock
kunna anse det förhållande, att under Gustafs tid mycket
religiöst allvar ännu lefde qvar och verkade. Har en bättre
anda nu tidtals ocb på vissa ställen uppenbarat sig, kan
Dian vara viss, att den ej kommit ur molnen, utan att den
är en fortsättning af den förtryckta men ej förjagade
fäders-froniheten, som frambrutit ur dalar bakom tidens otros
höjder, hvilka voro förborgade för en föregående
uppmärksamhet.
Hann Stockholm, rikets första stad, att antaga
fransysk bildning under det Gustavianska hofvets inflytande, så
var detta ej fallet med rikets andra stad, Götheborg. Dess
aristokrati tillhörde ingen hofcirkel, och vände sig sällan åt
Frankrike. Götheborgs handelsmän reste oftast in åt
Tyskland, der mångenstädes ännu allvarlig religion glödde i
medelelassen. Derföre^ stod Götheborg länge och mäktigt mot
den Stockholmskt-lransyska culturens inflytande. Det stod
så ännu, då det kunde aflemna en Götheborgare åt
Erkebi-skopsstolcn, som i sin mån kunde mäktigt inverka på
Stockholms religiösa sinnesstämning.
Länge var der endrägt inom fromheten i Tyskland,
e-huru en skarpare blick lätt kunde förutse söndringen i kraft
af en ej otydlig divergens i sjelfva det inre väsendet. Hade
nyare philosophien kunnat bedömma den, skulle den spejat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
