Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kjellberg, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Kjellberg, Jonas.
lig Vishet, och det på sitt grundspråk verkade med kraft *
förklarade K. sin varmaste Önskan, att den uppbyggelse och
stöd för vår christliga trosläras försvar, han sjelf i stillhet
hämtat af auctors på tyska utgifne bok, måtte bli svenska
allmänheten tillgänglig, och föranstaltade med frikostighet
om dess öfversättning. Regeringen ville ej undandraga sig
att gå den enskilda medborgaren till mötes, hvarföre den
bestämdes för alla kyrkor och har försvarat sin plats i
pa-stors-archivcn jemte Gezelii Bibelverk samt säkerligen varit
ganska många både prester och åhörare till en god ledning
under dessa vilda meningsstrider i kyrkan. 50 år derefter
läste K. D:r Bergqvists Förnuft och Uppenbarelse och hade
nog följt med sin tid, för att här fatta samma anda, rustad
mot sin tids rationalism, som kämpade förut mot en annan
tids neologi. Uppfattningen af denna skrift vittnar om en
ovanlig bildning hos en handlande och hans sända ansenliga
understöd till verkets fortsättning, om hans fortlefvande nit.
Det har på annat ställe anmärkts, att han vid samma
tillfälle äfven sände understöd till en annan skrift, och att ban
då var författarne alldeles okänd, liksom de voro det
personligen för honom *). För Bibelspridning och
Missionsverksamhet ha få Svenskar otfrat mer än han. Han egde
stort förtroende i så månget hänseende. Vid 1800 års
riksdag var han ombud för sitt stånd. Då frambar Erkebiskop
v. Troil å egna och å Presteståndets vägnar sin tacksägelse
for det ban gifvit oss Koppens verk. «Ocli ban verkade ej
blott med andras böcker, ban var sjelf en bok för det folk,
som hellre läser i hjertan än i folianter. Hans hjerta
blödde ofta i sednare tiderna, men hans nit blef aldrig ovist.
Allmoge, som vid sina sammankomster läste Guds ord,
hade blifvit landsförvist genom ett vanligt missförstånd af det
såkallade couventikelplacatet, som i sig sjelf dock är ett
tillräckligt legislatift oförstånd. Sednare såg han en dylik
dom också gå öfver ett fromt och stilla folk, som trodde
sig ega frihet att råkas, och, när de råkades, att tala ur
sitt hjertas fullhet. De dömdes till höga böter. Hofrätten
stadfästade. Då kom länsmannen och gjorde utmätning för
att bekomma böterna. Bönderna gingo till Kongl. Maj:t.
Han gaf dem nåd. Men länsmannen påstod att nåd mot
bönderna ej kunde fråntaga honom sin rätt. Regeringen
*) Se Sveriges Sis. Litt. I. p. 421.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
