Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Knös, Olof Birgersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
Knös, Olof Birgersson. 98
i. KNÖS, OLOF BIRGERSSON.
Född d. ö Juli 1685 i Odlis församling af
Westergötland. Introducerad i Skara skola 1689. Student i Upsala
1703. Disputerade pro Ex. under Eloqu. Prof. J. A.
Bellman de imperiis Manlianis 1706. Höll ett tal på latinsk
vers öfver segern vid Holofzin 1708. Disputerade pro Gr.
under Skytt. Professorn J. Upmark de providentia divina
1710. Promoverad Pliilos. Magister 1715. Erliöll
oförmodadt och utan gjord ansökan fullmagt att vara Rector
Sclio-læ i Mariestad 1714. Prestvigd i Skara 1715. Tillträdde
Rectoratet 1716. Orerade pä latinsk vers vid Prestmötet i
Skara s. å. Opponerade primo loco vid Prestmötet
derstädes 1717. Erhöll församlingens enhälliga kallelse och
underdåniga förord till erhållande af Mariestads Pastorat 1722.
Undfick Leksbergs Pastorat till præbende vid Rectorssysslan
1724. Kyrkok. i Wånga 1729. Prost s. å. Tillträdde
Pastoratet 1750. Contr.Prost s. å. Præses vid Prestmötet i Skara
1759. Död i Wånga d. 7 April 1748. Gift 1717 med Eva
Beata Bellander, dotter af Prosten i Mariestad Mag. Anders
Bellander och Gunborg Fegræa, dotter af Thorbern Fegræus,
sist Prost i Mariestad och Ursula Loccenia, den
namnkunnige Prof. Johan Loccenii dotter. De hade 5 söner, Anders,
(se nedanföre), Birger5 Kamererare i Kongl.
KammarColle-gium, f. 1722 död 1776, och Pehr, Lieulenant och Kongl.
Lifdrabant född 1727 död 1793.
Prosten Olof Knös var en classiskt bildad man utur den
vidtfrejdade Upmarks skola. Af denne rönte han under sin
akademiska studiitid mycken bevågenhet och uppmuntrades
så väl att taga den philosophiska graden som ock att
sedermera (jvarstadna och vid Akademien söka sin befordran.
Men Biskop Svedberg, som lärt känna honom, förskaffade
honom oförmodadt en fördelagtig plats i fädernebygden.
Kärleken till den classiska litteraturen följde honom dit och
bela lifvet igenom. Denna uttalade ban ock i det tal han
såsom Præses vid Prestmötet i Skara 1759 efter
disputa-tionsactens slut höll till det församlade Presterskapet, då
han med värma prisade förenade classiska och theologiska
studier såsom grund för sannt presterlig bildning. Detta
tal, äfvensom flere ofvan nämnde, hölls på latinsk vers.
Från sin ungdom hade ban särdeles vinnlagt sig om den
latinska poesien och förvärfvat mycken skicklighet i dess
utöfning. Äfven i grekisk versification hade ban med fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
