Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Knös, Olof Birgersson - 2. Knös, Anders Olofsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knös, Anders Olofsson..
99
gång försökt sig. Såsom predikant och såsom grundlärd theolog
af den gamla orthodoxa skolan var han af sin samtid aktad. Af
Biskop Svedberg omfattades han med synnerlig vänskap, hörde
till dess förtroliga umgängeskrets och var en verksam
befordrare af denne kraftfulle Biskops nitiska bemödanden för
Stiftets bästa. Allvarlig gudsfruktan, öppenhet oeh
rättskaffenhet, strängt ordningssinne och outtröttlig arbetsamhet
äro de charaktersdrag, i hvilka samtiden för efterverlden
tecknat hans bild.
Skrifter: Utom ofvananförde Dissertationer utgifvit: Virentem
per-petuo flore Amarantuin etc. Holm. 1714, ett latinskt poem, hvars
hufvudsakliga innehåll är att prisa store Ronungars och Mæcenatcrs
frikostighet mot Upsala Akademi. Det är författadt på
Student-corpsens vägnar. — Likpredikan öfver Annika Ca]lema, g. m.
Råd-och Handelsmannen i Mariestad Carl Bånge 1725. Tryckt i
Skara. 4:o (finnes ej upptagen i Strickcrs Ilomil. Bibliothek). —
Dessutom flera tillfällighetspoemer, uppräknade dels i Lärda Tidningar
1743 l\T:o 72 dels ock af Fant i Supplem. ad. hist. litter. Græcae
in Svecia p. 10.
(Källor: Egenhändiga Biograph. anteckningar, mscrpt. — Personalier vid Prosteo
O. Knös’ begrafning, författade af Sonen, sedermera Domprosten D:r A. Knös,
mscrpt. — Lärda Tidn. (se ofvan). — Sv. Mercur. Jan. 1758 s. 818 ff. —
Bey-träge zu den Actis Historico-Ecclesiast. Weimar 1749. 1 Band. 6 Theil. s. 910 f.
— Fant (se ofvanf.). — Tidström, Diss. de Marisstad. s. 74. — Gezelii Biogr.
Lex. T. 4. s. 887.)
A. E. K.
2. KNÖS, ANDERS OLOFSSON.
Född i Mariestad d. 5 Febr. 1721. Son af
nästföregående. Lade urder Fadrens handledning första grunden till
sina studier och introducerades af honom i Mariestads skola
1729. Hans ovanligt tidiga framsteg intygas bland annat
deraf, att han redan vid 10 års ålder genomläst bela Nya
Testamentet på grekiska och deröfver skrifvit anteckningar
på latin, hvilka ännu linnas qvar. Introducerades i Skara
skola 1751, och, efter att hafva genomgått denna skola och
Gymnasium, inskrefs till Student i Upsala 1757. Snart blef
bär Philosophien hans hufvudstudium. Wolfs system var
det nyaste och kämpade ännu mot Scholasticism och
Carte-sianism. I synnerhet af Theologerne var det ännu misstänkt
och förkätlradt. Desse sågo i den demonstrativa methoden
en med Uppenbarelsens högsta prineiper oförenlig
Rationalism eller rättare sagdt Intellectualism. Först sedermera
fann man, att dessa principer icke af Wolfianismen
bestredos, hvarföre ock denna philosophi snart blef den
dåvarande Theologiens bundsförvandt och förkämpe. Den unge Knös
var den, som i Sverige stred Woliianismens första strider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
