Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerbring, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q26
Lagerbring, Sven.
död. Hans flitigaste lärjungar ha samlat födelse och
dödsår för disputations-författare. Candidaterne examinerades
af L. någongång i Bibliska historien, då Sommelius kanske,
för att synas lärdare, frågade om lärda sällskaperne före
syndafloden* Examens-protocollerne ge ej högt begrepp om
någondera. Men vi känna bäst den tid, som uppvexte kring
gubben med tjenstledighet för föreläsningar. I mannaåren
och medan han ännu föreläste skall det ha varit annorledes.
Då fyllde ingen auditorierne så som han och mycken håg
for häfdaforskning fans då i hans omgifning. Han dog just
då Äreminnet föddes.
Författaren, hvars skrifter gjorde honom till en
prydnad bland sin tids lärde män, var mångsidig.
Philosophen må här nämnas främst. Ty en philosophisk
stålegg måste dock sammanhålla det annars nog sköra
jernet af historiska data. Han var And. Rydelii kanske bästa
lärjunge. Prof. E. S. Bring, tillerkänner honom företräde i
detta hänseende framför andra historici i Sverige, ja
förklarar, att de ej ens ha täflat. ("De Svenske
historieskrif-varne hafva icke befattat sig med historiens philosophi. Dock
förtjenar äfven (?) i detta hänseende att undantagas Sven
Bring (sederm. Lagerbring), som uti en här i Lund 1748
utgifven Akad. afhandling rigtigt uppfattat historien, såsom
en fortgående theodicée"). Han säges ha "uppstigit till en
ståndpunkt", som förutsätter att han haft "ett klart
medvetande af den dialektik, som genomgår Verldshistoricn." Han
han hade också, heter det, den insigten, att förnuftet är
verldens princip. Han förklaras dock ej ha varit öfver sin
tid (det säges ingen kunna vara), men begripit sin tid, det
få antagas göra; innehafvande sin tids bela Philosophiska
insigt. Hos en Rydelii lärjunge, väntar man ock den
philosophi, som kan med styrka fortsätta Christendomens
sanning och trovärdighet, och Jac. v. Engeström säger derföre
i minnestalet öfver L. "Det är förundransvärdt, att många
i vår tid vilja med skärpta ögon inse uti trones saker, när
vi ändock så föga begripa sjelfva naturen. Jag menar det
endast kan kallas begripa, då man förmår ådagalägga,
hvarföre en sak sig så och icke annorlunda förhåller. Vi se
med häpnad åtskillige verkningar i naturen, utan att känna
orsaken. Måtte menskliga snillet blifva förståndigt och
underkasta sin svaghet den vishet, som öfver oss är. Bättre
är veta något mindre, än vilja lysa med fåfänga insigter
och sträcka sig till utgrundande af heliga sanningar."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
