Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerbring, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagerbring, Gustaf Olof,
245
Häfdatecknaren kommer att tillhöra all tid, äfven om
hans forskningar i många hänseenden efterträdas af lyckligare.
Sven Brings första uppträdande i "Samling af åtskilliga
Handlingar och Påminnelser, som förmodligen kunna gifva
ljus i Svenska Historien" intager genom anspråkslösheten
och förtjensten i förening. Men stilen stod verkligen, mer än
kritiken*), 50 år efter sin tid. Ett prof af de bästa ställen:
Förf. visste sig vara mindre mån om sin egen inbillade
heder, än det allmännas nytta, och gaf derföre fram hvad han.
hade, änskönt det ej var mästerstycke. Konsten var ej
stor, men var nyttan större än konsten, var intet särdeles
förloradt dermed att Auctors anseende ej skenade så högt.
De som alltid vilja tillverka fullkomligheter och genom sina
arbeten kasta både den lärda och olärda verlden i
bestörtning, önskade han mycken lycka till sitt lofliga
förehafvande; ban för sin del var nöjd med mindre. Nyttan af
slika samlingar trodde han sig ej behöfva bevisa, helst han
ej skref för Ostiaker och Fjällappar. Dugde det han
meddelade ej, så finge det väl ingen uppbygglighet om
Utgifvaren än med liflig ed ville intyga sina anmärkningars
kostbarhet. Han hade i anledning af sina uppräknade
föregångare och andra flera exempel (Schmedemans Justitieverk,
Benzelii Monumenta Ecclesiæ SvioGoth., Nettelbladts
Schwe-dische Bibliothek, det Danska Magazinet o. d.) kunnat ge
sitt arbete vackrare namn, men» för att ej bli tillfrågad
hvarföre det hette så eller så, hade ban intet nämnt det
annorlunda än det är. "Utan att vara katholik, heter det
tillslut, är jag i många mål af samma religion som Boileau,
efter hvars grundsatser det heter:
J’appelle un chat un chat & Rolet un Fripon.
Dock gör sjelfva titelen mycket litet till saken. Ett präktigt
namn för en lapprisskrift gör väl skriften litet löjligare; men
deremot ett stort namn för en väl utarbetad och nyttig
bok förminskar alldeles intet af bokens rätta värde och
halt". På denna melodien går allt hvad han skrifvit. Man
finner en Professor med underordnade eller
umgängesvänner som åhörare omkring sig, sjelf allvarsam, men road af
att se ett löje do i födseln på åhörarnes läppar.
Anmärkningen har två händer, återtager med den ena hvad den andra
gaf. Öfver det platta i loci communes, kan han framlägga
hela lastningen af loci quam maxime communes! Ebbe Bring
*) Ett omdöme i Neue Crit. IVachr. om S. R. H. synes för den
bristande kritiken k TAdelung mest antagit detta stående efter tiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
