Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerbring, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Q26
Lagerbring, Sven.
säger: "de fleste nyare författare inse icke nog L:s förtjenst.
De fästa nemligen afseende icke så mycket på innehållet
hvilket är det väsendtligaste, som på den yttre formen,
hvilken ehuru icke likgiltig, .dock är mindre väsendtlig".
Om innehållet ha ock meningarne ej blifvit lika eniga
bland efterverlden, soin i hans lid. L. har i våra dagar
fått en sträng Censor i Hallenberg. Denne vidrörde dock
ej stilen. Den var både hos och för honom sjelf af
under-ordnadt värde. Slutet af hans sak-anmärkningar är:
Lager-brings åtskillige andra gissningar (sedan H:g särskildt
gran-skadt dylika på 28 tryckta ark, i 2:ne delar): om
folkutflyttningen från Sverige, såsom att Frankerne härstamma
från Fräkne härad i Bohuslän, och mycket dylikt, tyckes
vara anfördt för ro skull. Om hans kitslighet att med
myndig ton ladla sina föregångare, kaii lämpas hvad de
Leipzigska lärde yttrade sig om Ëngelsmännernes kitslighet att göra
ändringar i de af dem utgifne grekiske och latinske auctorer:
invalescit magis hic pruritus emendandi etiam sana loca.
Ciijus fruetus nullus alius est, nisi ut alii haheant, quod
confutent & in quo tcmpus perdant."
Som detta slaget var för hårdt, tjente ban dermed den
anfallne. En rättvis efterverld vördar både Lagerbring» och
Hallenbergs mödor, glad 0111 efterträdare på den bana, der
de vunnit lagrar, ega, jemte ett djupare eslhetiskt sinne
och vidsträcktare historisk blick, Lagerbrings oförtrutna flit,
att samla och berätta hvad ban funnit, samt Hallenbergs
musikaliskt fina hörsel för att märka, om ock litet mindre
hvassbet vid alt anmärka, berättelsernas dissonanser och
öfrige brister. Sulim skref, efter hans död, en runa:
Lagerbring Iiistoriæ Stator, candore, erudilione, pietate nulli
se-cundus, Svecia; decus, Sæculi Ornamcntum. Ihre förklarade,
att Lagerbrings Rikshistoria var ämne för nationalstolthet
Största gagnet af andra vetenskaper, hade L. likväl som
historiens af sin philolofjiska insigt. Han kunde begagna de
fleste källor utan öfversättningar. Hans bref till Ihre om
Svenska och Turkiska språkens likhet visar, att han sträckt sin
blick till den comparativa språkforskningen såsom en
historiens hjelp vetenskap. Så ovanlig grekisk kunskap varit i
Lund, egdes dock en dylik af L., som man finner af lians
afhandling om den i Skäne funna Kyrialax-penningen.
Hans personlighet var lika berömlig, som hans lärdom.
J. v. Engeström skillrar honom soin en reslig man, glad
och munter, med manligt utseende, boende i kallt rum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
