Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lagerbring, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256 Lagbrbring, Carl.
som skattas högst kos verkställaren både i verkliga
monar-chier ock republiker, klandrade blott der man kvarken vill
ka makt eller frihet. Han ville en person för hvarje sak,
med möjligaste frihet i medlen, begränsade likväl af
rättvisans lag och ordningsformer. Coinmittéraseriet uppvexte i
käns ålderdom och började merändels Visa att summan af
10 snillen, arbetande på samma sak, vanligen blifver
dumhet. Så lia krafterna sedermera förspillts genom att
neutralisera kvarandra ock inga större resultater uppstått för det
allmänna af allt kvad som, genom dessa arbeten, frånryckts
det enskilda.
Han kade fostrat en like, Grefve Wirsén, som
efterträdde lionom på flera linier, men som under
neutraliseringstiden ej kunde fortsätta såsom L. under andra förhållanden
böljat. Men detta fostrande är en af L:s största förtjenster.
Ännu ett Wirséus vittnesbörd må anföras:’ "Grefve L.
var alltför upplyst att arbeta mot sin tid; men ban
urskiljde dessa allvarliga fordringar från flyktiga tycken; och
antog ej såsom tidens tecken allt livad man ville utgifva
derför. Frihetens vän, i ett rättförstådt sinne*), var det
yttersta sammandraget af hans ljusa förstånd och stora
erfarenhet, att lian önskade den högsta kraft hos
samhällsmakterna ock skarpa gränslinier dem emellan, just för den
frihets skull, som allena är garantien för statens styrka ock
trefnad."
L. gifte sig 1800 med Ulriea Dor. Brunström, enka
efter Grosskandlaren Arv. Hasselgren. Hon dog 1818.
Grefven följde d. 14 Mars 1822. Hans porträtt finnes bland
Landtmarskalkarne. Grefve Wirsén egde ett, om vi minnas
rätt, af v. Breda.
Grefve L. jordfästadcs af J. O. Wallin ock vapnet
krossades af G. F. Wirsén, som genom det tal ban dervid höll
vunnit ett vittert namn och sedan en stol bland de Aderton.
I det talet är mycken dämpad eld. Stilen är cj efterbildad
den Akademiska. Den erinrar om en vitter Skola, som af
vitterlietens historia ej utmärkts, knappt anmärkts. Ypperst
inom densamma räkna vi v. Höpken.
(Källor: Talet af G. F. Wirsén. Sthm 1822. — Adliga Matriklar. — Landtmar-
skalkskrönikor. — Skjöldebrands Memoirer.)
-IV
I. e. hona cum explicatione. Man bör minnas att hans morfar
var uppfostrad i sin faders Biskop Langs principer. Om dessa se
St. Sk. Li«t. III. pag. 251. Man ser ofta slika slägtarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
