- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 7. Kagg-Lejonhufvud /
241

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lagerbring, Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lagerbring, Gustaf Olof,

245

högre statsmannacharakter, men fullkomligt
embetsmannaväsende bevisade en kännare ock deraf, att han endast frågade
efter Staten, för hvilken han ej sällan var färdig uppoffra de
enskilde. Vid officersboställens utarrenderingsförslag
framlade ban en gång denna sin princip skarpare än någon sedan
Carl XI:s tid torde den fattat. Detta är ock embetsmannens
position. Statsmannen måste kunna fatta ej blott det
ah-stracta begreppet Stat, utan den organism som heter Stat,
i hvilken de enskilda äro lefvande delar, hvilkas
undertryckande ger staten blott ett skenlif. L. skördade mycket af
den nya regeringens tacksamhet för de tjenster ban gjort
den störtade!

Han blef Landtmarskalk i Örebro 1812 och derefter
StatsRåd samt R. o. C. af K. M. O. 1815; 1814 Friherre,
vice Canceller vid K. M. O. S. å. En af Rikets Herrar.
1818 Grefve. Ett hellregn af belöningar, så afbrytande med
hvad som hände honom i mannaåren, då han länge deltagit
i en konungslig regering förrän ban bekläddes med någon
orden, oaktadt embetsmän inom denna inrättning.

L. var, som vi nämt, en stor embetsmän, med
principerna från den tid, som fostrat honom. De voro de samma,

väld till full mäktig vid freden "à tout prix’* i Fredrik sliamn, och
kom till II. Ex. Gr. Stedingk, infann sig om en stund Adlercreutz,
som slog Skj. på axeln och sade till Excellensen: sc här var vaka
öfver oss. Och Skj. trodde sjelf, att hans kända motspänstighet i
fråga om den gamla dynastiens behållande bestämt hans val till
Ple-nipotentiaiie, helst Adlersparre misstänkte, det S. skulle hos Ryska
Kejsaren begagna det anseende, lian hade att förmå Kejsaren
imponera på thronföljarevalet. Detta ådagalägger "till complett evidens",
att Lagerbring i Mars 1809 med Adlercreutz till arm egentligen blott
Velat göra livad i slika ställningar Regenter med sjelfva Napoleons
energi plägat göra sjelfva — eller en abdication till förmån för
thron-foljaren. Detta torde kasta mycket ljus i spänningen mellan
Adlercreutz och Adlersparre, i hvilken många blott velat finna personliga
grunder. Man torde nu se att de voro armar i hvar sin kropp, der
Lagerbring var hufvudet och den förra embetsmarina-hierarchien med
sin tory-aristokratiska præponderans lemmarne i den ena, hvars arm
skyndade verkställa revolutionen, tänkt som en tvingad abdikation,
och der Carl August var hufvudet och armarne med sin
wliig-aristo-kratiska præponderans lemmarne i den andra, hvars arm hann fram
att hålla draget svärd, medan Successionsordningen, fast ej äfven
medan grundlagen dicterades, och dervid Hertigen ställde sig mellan
begge partierna och blef här, liksom hans bror 1772 "den Svenska
bottnen" eller compositionspartiet, som antog Adlersparres
succes-sionsordning och Lagerbrings regering, och hvarmed begge partiernc
fingo vara nöjde.

BIOGR. LEI. VII. 16..

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/7/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free