Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lagerlöf, Petrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Lagerlöf, Petrus.
1675 blef L. Candidat oeb utgaf en dissertation i
mathematik ock physik, men ville af anspråkslöshet ej taga
lagern. Fick condition hos RiksR. Lars Fleming och tågade
efter vanan ut åt Tyskland, England, Frankrike. Heinsius
kände honom redan genom ryktet. Återkom om 2 år och
blef antagen som Bibliothekarie och Secreterare hos
RiksCancelleren Grefve M. G. De la Gardie, den tid ban hade
en hofstat af unga lärde* På ett vackert förord af
Cancel-lern, insinueradt genom CancelliRådet Lindschöld, vardt L.
Logiecs Professor i Upsala 1682, Poëseos 1684 (efter
Columbus, då Grefve De la Gardie ofta lät bos Lindschöld
insinuera och efterfråga sakens fortgång); Eloqu. Prof. 1687
efter Nordcnhjelm. !68o d. 50 Aug, underrättades den
gamle Riksdrotsen, Gr. De la Gardie att CancelliRådet
Lindschöld, som emellertid lärt känna Lagerlöf (hans bror var
informator i Lindschölds lius), höll pä att få honom till sin
efterträdare, da ban nu blef HofCanceller. 1698 kallades
ban till Stockholm såsom Rikshistoriograph. Här dog ban
d. 7 Jan. 1690.
Som Esthetiker liar ban rätt att nämnas. Hans
"inledning till de fria konsterne" ses i Sveriges Sk. Litt. III. p.
414. Hans "Introductio brevis ad poesin Suecanam" började
tryckas i Ups. men afbrott skedde. Han bestred der Burei
och Stiernliielms behandling af metrisk vers i Svenska
språket efter de klassiska språkens posilionslagar och tog
derigenom ett tungt ok af sångmöns hals*
Som Svensk Skald täflade ban med sig sjelf som
latinsk, och arbetade med Svenska språket, att det verkligen
under hans hand blef smidigare. Hans "Säng till Elisandra",
införd i Hammar sk. Sv, V. II. p. 126—128 blef emottagen
med förtjusning af samtiden och vinner bifall ännu hos
efterverlden* Som psalmsångare tillhör ban oss ännu. Det
är toner ur hans harpa som gemenligen öppna och sluta
tempelandakten. "Hit o Jesu samloms vi." "Såleds är vår
Kyrkogång" ha dock stämt oräkneliga sinnen till högtidlig
andakt och sedan liksom skrinlaggt den klenoden. Som
konstdomare skattade samtiden L. högt. Spegel erkände
knappt 2 à 5 skalder i d. v. Svenska litteraturen, men
böjde sig för L* som en lärare och helsade honom, efter hans
död, som restaurator bonarum artium. Ännu mer än 80 år
efter L:s död visade sig huru mycken aktning ban lemnat
efter sig. En person vann en belöning för ett minne
afEr-kebisk. D:r Er. Benzelius d. y. men begärde hos den belö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
