- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 7. Kagg-Lejonhufvud /
276

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lamberg, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

276

Lamb er o, Erik.

son, inseende huru rikskroppen måste skakas och mycket
äf-ventyra, då flera betydande lemmar afskäras eller lida men.
Nu framträdde en Prost Mathesius och erinrade om det straff
Eli fick för sin flathet emot sina söner, viss att ban förtjente
samma dödsstraff om han skulle gå in i något annat än hvad
Seereta Utsk. protocollsutdrag innehåller» Då blef en
Comminister Iverus, som var R.R. Grefve v. Rosens lärare och
biktfader, djupt rörd. Han bekände huru den gråhårige
Herren med ömmaste samvetsrörelser betygat upprigtig
ånger öfver sina begångna fel. Han var ej blott i lekamlig
fattigdom, utan Comministern betygade ock hans rätta
andeliga fattigdom, och bad än en gång med tårar i ögonen,
att hans Excellences fel måtte honom tillgifvas och med
honom i möjligaste måtto lindras. Men Chydenius påstod, att
ban skulle få en ännu christligare rörelse af att se gråkåriga
lida för sina brott. Han ville vara utan skuld i de
bedröfliga följder, som för riket bli oundvikliga. Comminister
E-nevald Heurlin åberopade ganska snillrikt 14 §. i Rcg.Form.
som frikallar Riksens Råd från ansvar, när intentionen är
god. 15 §. i Riksdagsordn. tillade väl Sekreta Utsk.
domsrätt, men ålade ej tysthet. När nu Sekreta Utsk. ej
upplyst Ståndet bättre, syntes det honom att Ståndet var
berättigadt att antaga det bästa, att Rådernas intention, vid det
Secr. Utsk. ansett dem brottslige, varit god. . . . Hvilken
magt! utropar man. Ar detta Aristokrati? tänker man. En
fattig tiggargosse uppbär socknar och sjunger latin för
bondhustrurna, lär sig ett litet compendium i theologi och en
liber memorialis i latin, blir Comminister med lika
inkomster som en vaktmästare och väljes af sina likar till
riksdagsman. Och Senatorer, som ej gåfvo regerande Furstar,
t. ex. sin Kungs broder första visiten eller sin Drottnings
broder högra handen, måste gråta inför Caplanen, som
afgör med en röst lika vigtig som den rikaste och mest
högättade medborgsmannen, deras Öde. Ä, ja. Det är
utanskriften. Men läse vi der innantill, så finna vi att det är
dock ett skådespel, der hvarje aktör, om han ock leker med
cn spira i handen, har sin sufflör. Gick aktörn utom rolen,
bestämd af den, som bestod galakostnaden, så gick det
honom, som Hjortsberg, när han improviserade . ♦ .
Comministern Enevald Heurlin föreslår, att Pastorerne i Wexiö
stift måtte åläggas ge någon löneförhöjning åt Caplanerne
(som ofta måste arbeta sjelfve som bönder, för att kunna
föda sig af sina små boställen)» Detta .togs ej ens till Öf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/7/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free