Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Lamberg, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L ▲ m b u r o, Erik.
277
verläggning. Heurlin utvoteras och honom gafs ej ens
pro-tocollsutdrag på hans framställning och Ståndets heslnt. St.
beslöt nemligen, att ej nämna orsaken, utan i brefvet till
Wexiö DomCapitel blott uppgifva, att ban sig obehörigen
förhållit i ett mål, som Ståndet nära rör och som
protocol-let närmare utvisar. Detta var en grymhet, ty an i dag
ligger Öfver hans minne en skugga för hans afvisning.
Com-ministrarne i Wexiö stift valde sedan intet ombud till
riksmötena. De insågo troligen det gagnlösa i att der hålla
ombud, som kunde soutenera, genom att ställa sig med eller
mot, den ena eller andra cabinettsmeningen om den
"politiska jemnvigten i Europa" eller partijemnvigten i Sverige,
men som ej ens finge ostraffadt föreslå något för sina
com-mittenters bästa. Bexells Protocollsutdrag ger ej vid
handen, att någon nu sökte skydda Heurlin — således ej ens
Biskop Lamberg, hvilken af honom fatt i HiksRådsfrågan ett
så godt handlag. När man ser religionstjenare, qua tales,
i dessa politiska striders hvirfvel, en hop ställd mot den
andra, känner man sig visst frestad att fråga, som
Ehrensvärd kolonnerne: "Hvad gören J här?"*).
En anekdot må anföras. Vid 1765—66 ars riksdag
hade Presteståndet utgifvit ett protocollsutdrag mot skådespel,
förklarande dessa, antingen de kallas tragedier, komedier
eller operor, af alls ingen uppbyggelse, man måtte dömma
efter poemcrnas väsende eller verkningar de visade.
Jesuiterna hade visst försvarat dem som dygdeskolor, men detta
Lutherska presterskap fann försvaret hvila på en bedräglig
grund. I tragedien, ett lan ur gamla Grekiska och
Romerska historien, drifs intet högre än hämd, högmod och
outsläcklig kärleksbrånad, bemantladt med fagra namn. I
komedien läres varsamhet i odygdens utöfning. Theaterprakten
måste lurendreja» utifrån. Timmerkarlar förspilla derpå dags-
*) Man torde finna presterskapets politiska bildning i allmänhet
under frihetstiden här för ringa uppskattad. Om så är, hänvisar
Förf. till Ödmanns Hågkomster. Ö- hade som mogen man lefvat med
detta clereci. Biskop Osander invände intet mot sjuårakriget; ty,
sade lian, jag hoppas, att det vördiga Ståndet ändock bergar sig.
Om Prosten Sam. Wiesel, hvars bror och granne var riksdagsman
och ses här och der i protocollerne, yttrar dottersonen: Om sin tids
politik brydde han sig allsicke. De stora tvister, som den tiden
hvälfde emellan partierna, voro honom okände. Att riksdagar höllos
kände han blott af riksdagsval och contingent. livad der beslöts,
läste han aldrig. Dock märktes, att han Älskade Ständernas
regering ... I hans hus fanns aldrig någon Aviøa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
