- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 7. Kagg-Lejonhufvud /
282

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lanærus, Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282 Lànærcs, Andreas.

*



om Svenska kyrkan sökte göra sig gällande. Han skrifver
derom till en af sina vänner: "Gud hjelpe oss:
Socinianis-men och naturalismen fräter omkring sig som kräfvetan i vårt
fädernesland. Visst är i min enfaldiga tanka, att våra
or-thodoxer hänga hårdare fast i vissa meningar och talesätt
än nödigt är, och tilläfventyrs derigenom blottställa sig för
motståndarnes hugg; men så äro ock desse fräcke och
oförsynte då de angripa våra heligaste sanningar. Jag har haft
att sköta med tvenne stycken af detta folket i
Correspon-dence-väg, begge underbyggde. Den ene bestridde Bibelu
af skäl, som ban tog af modus inspirandi; den andre
nekade belt och hållet både inspiration och alla de läror, som
deraf härledas och således äfven Christi gudomlighet och
försoning &c. Jag har besvarat deras bref och afsände i
förra veckan cn Epistel, på hvilken jag arbetat i tre dagar.
Jag anser som en pligt, att göra hvad jag kan när jag
anlitas, ehuru jag nogsamt vet att min förmåga ej svarar mot

• •i • )>
min vilja.

Såsom Skriftställare har D:r L. etf aktadt namn,
så väl för stilens vård som tankarnes djup. Hans "Försök
om Europeiska och i synnerhet Svenska Folkets Seder och
beskaffenhet", som af Patriotiska Sällskapet belöntes med 50
dukater, och hvaraf 2:ne upplagor finnas, läses och omläses
ännu med nytta och nöje. Frän att beskrifva sedernas fall
efter Romerska republikens undergång, och sedan han visat
huru de förbättrades vid och efter reformationen och sedan
åter aftogo, går ban alt framlägga orsakerna till förderfvet
bland Europas åtskilliga nationer, bland hvilka Fransmän,
Engelsmän och Tyskar anses "för de hufv ud nationer, som i
hänseende till seder och lefnadssätt gifva mesta ton åt
Europa." I 7 Cap. kommer han till Sverige, det älskade
fäderneslandet, "både med bekymmer och fruktan. Jag ville
gerna lägga sanningen för en dag, men sanningen i sådana
ämnen soin detta, liknar en böld, som med så mycken
varsamhet måste handteras." Det sedeförderf som finnes i
Sverige tror ban till stor del vara kommit från de sedebruk
och lefnadssätt vi lånat ifrån Frankrike, samt den yppigket,
fåfänga och öfverdrifna bag för nöjen som deraf voro
följder. 1 8 Cap. uppgifver han "några medel till sedernas
förbättring" såsom måttlighet, sparsamhet, ärbarhet,
gudsfruktan och goda seder i Konungens hof, för att verka goda
efterdömen, goda, tydliga, och utan hänseende till person
och tid, rättvist tillämpade lagar och författningar, de der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/7/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free