Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laurentius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laurelics, Olof.
507
skriften "de restitutione" framlades till underskrift, yttrade D:r
Laurelius, det kan gillade skriften vara ratt ock
fundamental, men ej vid denna tid rådlig att drifva*). Der var lios
gemena presterskapet föga belåtenhet med denna
obestämdhet. De hade sina privata consilia & con venlus, der
Bisper-ne intet voro med, hvilket Bisperne carperade, sägande det
vara contra consuetum proccssum in Comitiis pristinis.
Höllo ock Bisperne sina privata sessioner, ej utan de gemena
presterskapets suspicion. Spänningen blef allt större. Men
Laurelius uppsatte en skrift bevisande del menige
presterskapets processum vara illcgitimum. Att de bedja Episcopi
ej se på sina beneficier af gods och gårdar med adliga
privilegier, utan med menige presterskapet pugnera pro
liber-tate, vore en calumnia, ty han förmente att Bisperne ej
svikit friheten. Men ofta hade talet tagits både honom och
andra Episcopi af munnen utaf menige presterskapet, alt de
ej fått rätt utsäga sin mening. Så gjorde sig menige
presterskapet till Tribuni Plebis, så att t. o. m. röstcrne ej mer
samlades stiftsvis (då rimligtvis livar Biskop röstade för sitt
slift), som förr varit vanligt, utan de præripierat Bisperne
talet. Han kunde vid detta försvarstal erinra alt
privilegi-crne nu lågo på pergament in folio renskrifne på
Cancelli-bordet.
Privilegierna vunnos. Reductionen aflägsnadcs. Men
hade ej de Terserisk-Wexioniske jägarropen allt mer och
mer hörts närma sig från menige Clerus, hade Episcopi
troligen ej fått villebrådet i nätet.
Vid mötet i Stockholm 1651 röstade L. på Stigzclius,
Emporagrius och O. Svenonis till Biskopsförslag i Skara,
samt på P. Bjugg, Enander och Z. Lundebergius till
Bisk.-förslag i Wexiö.
Vid riksdagen 1655 öppnade L. riksdagen inom
presteståndet i Storkyrkans Sakristia, der man denna riksdag
började hålla Consistorium Comitiale, och communicerade en
forma Consist. Com. (riksdagsordning för presteståndet).
anseende dertill K. Maj:ts tillstånd ju behöfligt. Till riksdagen
i Götheborg 1659 sände ban Pastor i Skedvi och Pastor i
Sala, hoppades ban, att Enander skulle afvända det, som
honom till någon men lända kunde. Han satt nu i Revisio-
Underskrift vägrade Laurelius, Joh. Matthiae, Enander,
We-xionensis och D:r Kschillus, qüi fnit loco Aboensis. Underskrift
lemnades af de öfrige, men af Prytas mycket ogerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
