Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laurentius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
Lauüblius, Olof.
ne Ordinis Ecclesiastici, enligt K. Vocationsbrefvet. Götheb.
d. 5 Juni I608 uiuler Erkebiskopen såsom Ordförande
jemte Enander, Brunnius, Stigzelius, Emporagrius oeb Terserus.
D. IG Jul. IGöO valedieerade Ledamölerne hvarandra iu Vet.
Gonsist.
Vid riksdagen 1GG0, då frågan var 0111 D:r Christinas
emottagande, soin nu var att förvänta, förklarade Laurelius,
att Iion bevist presterskapet mycket godt otch gifvit dem
privilegierna, ty skulle man gerna möta henne, om res vore
nu med henne så integra & salva, som tillförene, men
emedan hon icke är den hon förr varit hafver, utan en
Christina Alexandra, kan man icke utan sin samvetes spillo och
andras förargelse med något hederligt mötande gå tillhanda.
Religio est oculus animæ, som icke med ringaste aspecten
hor aktas och anses, framläggande hennes tryckta
abdikations-act inför Clcrus.
Vid riksdagen 1GG4 skänkte den nära 80-årige Biskopen
Acta comitiorum a. IGGO i en bok väl förvarade och
inskrif-ne, intygade, att de som ledde Fursten ville hvarken honom
eller riket väl, deltog i discussionen de sede Scancnsium,
önskande af allo hjerta, att Gud nådeligen bevara ville för
missförstånd och olycka på alla sidor. En degradering
kunde mera kyla de förra provinsers hjertan, än en hög plats
öka den eröfrades tro och kärlek. Bättre medel att honorera
kunde finnas. Platsen näst Wexiö vore honorahel. Detta
talade ban ej för egen person. Han hade ej competens med
någon Biskop. Hans tid kunde ej vara lång. Alt sluta af
prolokollcrnc leg lian, när J. Matlhiæ och Terseri sak drefs
till äfventyrlighet.
Som lärd hade ban ett äradt namn i sin lid och
erkändes äfven af sednare författarne t. ex. Archcnholtz, såsom
"un liorame tres savant et cxlrememcnt laboricux." Biskoplig
var lians lärda verksamhet, ty bevisen för vår kyrkas
bibliska grund, papismens falskhet, kyrkoorduingen o. d. var
föremål för hans litterära verksamhet. En hans katcchetiska
skrift har, som vi redan antydt, haft äran, att utan
offentlig auctorisation ingå som en allmänt begagnad barnlära i
vår kyrka, öfverträffade uti förtroende de antagna, såväl
Svebilii som Lindbloms. Vår störste katcchct Proslen
Schartau liadc största förtroendet för spörsmålen och lade dem
till grund lor sin förträffliga kateckesalion. Vår
kyrkoordning utkom väl först IG år efter hans död, men hans arbete
i Commissionen gagnades mycket. Han öfversände sitt för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
