Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leijonhufvud och Lewenhaupt - a. Grefliga ätten - 1. Lejonhufvud, Sten Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lejonhufvud, Sten Eriksson.
557
upptog siu Lustrus vapen ocli blef alla Lejonbufvuders
stamfader.
Af bemälte Bioder Symonsson härstammade, man efter
man, — alla Riksrader — Christer, omkr. 1400—15,
Greger, omkr. 1450> Christer Abraham, gift med dottern till
Engelbrechts baneman, Måns Bryntesson till Göksholmen,
samt Erik Abrahamsson, till Lagmansholmen eller Loholmen,
sedermera kalladt Gräfsnäs; ban var Riddare, blef 1511
Svea Rikes Råd, och Höfvitsmän på Örebro slott, 1512
Ståthållare öfver Westergöthland, 1515 Marsk. Han omkom
i Stockholmska blodbadet 1520. Med sin husfru Ebba
IVa-se, hade han flera barn, bland hvilka märkas: 1. Sten (se
N:o 1), Grefliga grenens stamfader; 2. Abraham, stamfader
för Friherrarne; 5. Margaretha, K. Gustaf I:s Gemål.
a. Grefliga slägten.
1. STEN ERIKSSON.
Blir först bekant såsom Gustaf I:s Riddare* Var med
1557 vid rågångens uppgående med Ryssarne, och läses
hans instruction i De la Gard. Arcln IV. 57. Kallas 1540
Mästerhcrre öfver KrigsRådet, ocli blef 1541 RiksRåd.
Afsändes samma år till Frankrike, för att sluta förbund med K.
Frans I. 1545 Ståthållare i Östergöthland, då han erhöll
befallning att befästa Wadstena och Wimmerby. 15 . .
Riks-Cammerling (Öfverste Kammarherre). 1555 K. Gustafs
Se-krete Råd. 1556 Höfvitsmän på Jönköpings slott och
Ståthållare i .Småland samt i slutet af året Öfverste
Befallningsman i Wiborg. Vid K. Erik XIV:s kröning 1561, vid
hvilken högtidlighet ban bar kronan, upphöjd till Friherre.
Af-sänd i flera beskickningar, neml. 1556 till Ryssland och
1558 till England. I början af 1560 befann ban sig i
Lübeck, men vågade ej taga hemvägen genom Danmark (Dela
Gard. Arch. I. 55), af fruktan att blifva fasttagen. Detta
Öde träffade honom dock tre år sedermera, då han med
tvenne andra herrar blef affärdad till Hessen, för att
hembeled-saga K. Eriks utvalda gemål, hvilket frieri dock strandade;
från denna fångenskap lick ban 1565 återkomma.
Sedermera, då fiendskapen mellan Konungen och Hertigarne begynte,
öfvergick ban på de sednares, sina systersöners sida. Blef
också 1567 insatt i fängelse i Upsala, men utsläppt.
Redan Gustaf I hade till sin svåger hyst ett stort
förtroende; i början af sin regering var det också med honom
biogr. lei. VII. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
