- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 7. Kagg-Lejonhufvud /
357

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lejonhufvud, Mauritz Stensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lejonhufvud, Mauritz Stensson.

355

jag gerna framföra för Hans Försteliga Nåde och låta gifva
eder svar. Dermed skildes de åt. Så gick Grefve Mauritz
upp till Fursten och var någon tid inne hos Hans
Försteliga Nåde, medan jag stod i försalen och vänte: När han då
kom ut följde jag honom i sin kammare, och frågade hvad
svar jag kunde få. Då sade han: jag talte Hans Försteliga
Nåde till, men jag fick intet godt svar, hvarken till eller
ifrån. Dermed måste jag min väg och säga min sal. Herre
de svar igen. När Hans HerredÖme det hörde, sade han:
så må det då blifva som det är, jag befaller mig den
allsmäktige Gud i våld, dock gack ännu bort till Herr Mauritz
och säg honom, att efter det är den sista bönen, som jag
beder honom i denna verlden, att han ville då laga så, att
bödeln icke måtte beställa något med mina kläder, och att
med mitt hufvud eller kropp icke måtte blifva brukat något
spectakel efter min dåd. Så gick jag dit upp och fordrade
derpå: Så sände Grefven efter Hofmästaren att ban derom
skuile beställa. Medan jag nu så var deruppe och bestälte
derom, blef min kära sal. Herre utförd."

Gr. Mauritz var den ende af bröderne, som visste lämpa
sig efter de svåra tiderna; och hvars trohet också blef
rikeligen belönad. Sedan den äldste, Sten, förverkat sitt
grefskap, öfverläts det åt den derpå följande brodern, Axel,
och sedan denne också fallit i onåd, på sätt vi berättat,
erhöll Mauritz förläningen af sina bröders arfvegods 1000,
och blef således ofantligt rik, helst sedan modrens
stora kronofordran blifvit erkänd och räntan af flera socknar
i vederlag åt slägten anslagen (se ofvanf. N:o 2). Derjemte
utnämndes ban 1(300 till Ståthållare i Reval, och 1601 till
Svea Rikes Råd och CancellicRåd, samt 1602 till
Riksdrots*

Med sin moder, den stolta Fru Ebba, som
företrädesvis tyckes älskat sin Axel, stod Riksdrotset i bitter ovänskap.
Man äger ännu qvar *) hennes öppna Bref af d. 10 April
1604, hvaruti hon klagar öfver sin sons ovärdiga uppförande,
och i synnerhet öfver den smälek henne vederfarits under
ett besök på Kegleholm. Sjuk — klagar bon — hade hon
d. 7 Febr. dit ankommit, "efter hon icke visste huserum på
annen stad" — ty Gräfsnäs — "som dock var hennes
morgongåfva" — tyckes Riksdrotsen redan tagit i besittning — då
fogden gaf henne tillkänna att han hade sin herres befallning

♦) Dt U Gärd. Arcli. V. tid. 26 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:27:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/7/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free