Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Lewenhaupt, Adam Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Lewenhaupt, Adam Ludvig. i 1
i eget namn, ty for Kronans räkning kunde ingenting
erhållas. General Bauer, som hade lofvat att dricka ett glas
med honom, försökte att Öfverraska hans på landet förlagde
ca valleri, men emedan L. alltid var på vakt, måste denne
med oförrättade ärender draga sig tillbaka, och efter någon
tid tågade Ryssarne alldeles bort, och lemnade Kurland
och Litthauen åter i Svenskarnes väld, Mars 170G.
Undertiden hade L. i Jan. blifvit utnämd till General
af Infanteriet och Gouverneur i Kiga; i April gjorde han
en hastig resa till Stockholm, för att med Regeringen
träffa aftal, att hans vexlar blefvo honorerade, samt utverka
üfversändande af medel till armeen; återkom sedan till sitt
folk; öfvertalte, när K. August afsagt sig Polska Kronan,
Prins Wiesniowiecki att öfvergå till Stanislai parti, hvilket
först skedde hcmligen, så att Svenska trupparne nu åtnjöto,
och sedermera offentligen, hvarjemte ban äfven, fast med
stor möda, förlikte samme Furste, hvilken han fördelaktigt
skillrar, med sin förra högfärdige fiende Sapieha.
Då Konung Carl om våren 1708 inryckt i Litthauen,
reste L. för att göra honom sin uppvaktning i Radskowitz,
sedan han förut i Wilna besökt K. Stanislaus, som mycket
nådigt emottog honom. I Carls läger märkte äfven han den
ovilja som rådde emellan Konungens båda guustlingar, Gr.
Piper och Fältmarskalken Rehnsköld, fann den förre,
oaktadt dess hastighet, öppen och vänlig, men deu sednare tyst
oeh sluten. Under ett samtal yttrade Piper engång, att L.
kunde göra som de fleste andra: endast lyda Konungens
nådiga vilja och för öfrigt låta det gå så godt det kunde gå.
Monarken sjelf fann Generalen väl nådig, men icke mer
sättande till honom samma förtroende som förut, samt i de
flesta fall benägen att besluta motsatsen af de förslag som L.
gjorde *). Sedan han vistats sex månader i lägret, erhöll
ban en instruction, deruti hans händer blefvo mycket
bundne, samt Öfverstarne tillåtne en A)g stor frihet.* Rland annat
skulle Regimenterne både medan de lågo stilla och under
marschen tilldelas vissa districtcr, hvaraf Öfverstarne, under
controll af en Gommissarie, skulle få indrifva så mycket de
kunde utlaga, och ta bort allt hvad de förmådde, och
deraf föda sig och sina regiraenter. L. föreställde väl Hans
*) Enligt Nordberg II. s. 64 skall L. blifvit ombedd att utför*
en sal?, som ej mifricK honom, ocli då han afslog detta, grundlades
derigenom emot honom ett hemligt hat, som äfven skadade honom hos
Konungen, och allramcst fäderneslandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
