Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Lewenhaupt, Adam Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Lewenhaupt, Adam Ludvig. i 1
cadub, dit Konungens egen armee ämnade sig. L. hoppades
att Konungen skulle invänta honom och ej passera Sozflodeii
förrän han hunnit öfver Dnipern, men i stället för att göra
detta, marscherade Konungen hastigt undan för sin
General, liksom hade han varit en fiende *). När nu L. erfor,
att Ryska hufvudmakten under Czarens eget befäl blott stod
på 7 till 10 mils afstånd, blef faran större och skulle ban
gerna undvikit att gå öfver Dniepern, men nu voro orderna
så bestämda, att intet annat val ägde rum. Här, säger ban,
gällde alltså intet annat än ordspråket: "Vogel friss, oder
stirb;" d. 21 och 22 Sept. passerades floden och armeen
kom lyckligt till Liesna, 2 mil från Propoisk, beläget vid
sammanflödet af Bas ja och Soz, d. 28 Sept. Dagen derpå
blef han angripen af bela Ryska styrkan; Svenskarne voro
då ej stort Öfver 4500 man starke, sedan på morgonen en
del af trupparne på en falsk underrättelse blifvit détaché rad
åt Propoisk. I början tycktes segern bestämdt förklara sig
för Svenskarne, men infanteriet drog sig enligt obekante
order, för hvilka L. "misstänkte General-Major Stackelberg,
tillbaka, och drabbningen skulle nu alldeles tagit en
olycklig vändning, om ej Generalen vidtagit förträffliga anstalter
och lifvat trupparnes manhaftighet; hvartill också kom, att
den till Propoisk afskickade fördelningen mot aftonen
åter-lände. Fienden gjorde tre särskilda anfall, men Svenskarne
hade icke det ringaste vikit, då mörkret gjorde slut på
slaget. Dubbelt så mycket folk hade också på Ryska sidan
fallit, men Czaren betraktade icke deåsmindre denna
drabbning som en seger, och lät deröfver slå en minnespenning.
I sin relation uppgåfvo Ryssarne sin styrka till 15,701 man,
sine döde till 1111, de blesserade till 2856, och Svenska
styrkan till IG,000 och deras förlust i döda och fångar till
13,103; hvaremot L. påstår att blott 4500 Svenskar
deltogo i den första träffningen och föga öfver 6000 man i den
sista, hvaraf 1000 högst 1500 man blefvo på platsen, och
uppskattar föröfrigt Ryssarnes både styrka och förlust
mycket högre än de sjelfva uppgåfvo. Nordberg uppger Ryska
makten till 40,000 kärn truppar.
Det var icke actionen sjelf, utan dess följder, som
lände Svenska hären till förderf. Ty för att ej nästa dag n,öd-
*) Orsaken dertill söker Nordberg förklara af den omständigheten,
att ofvannämde 3 Ordres, ehuru alla daterade d. 14 Sept., ej
blefvo afsände från Kongl. Högqvarteret förr än d» 16 om qvällen och
de båda sednare d. 17; ett högst misstänkt förhållande! Två hela
dagar gingo alltså füriorade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
