Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Lewenhaupt, Adam Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Lewenhaupt, Adam Ludvig. i 1
och derigenom förskaffa Konungen mera utrymme, red han
sjelf till Menzikow, som hade budit honom till middag. D.
1 Juli.
De svenska krigsfångarna, nära 19,000 till antalet,
marscherade sedan med Ryssarne till Czarens tält utanför
Pultava, der de förnämste Officerare fingo företräde; om
capitulationen utlät sig Czaren: dat soll heilig gehalten
wer-den; derefter höllo Ryssarne med sina fångar och tropheer
ett ståtligt tag genom Pultava. Under vägen lät Czaren
af-fordra L., Creutz och Kruse deras värjor och gifva dem
andra mindre i stället; sedermera frågade han dem noga om
planen för fältslaget vid Pultava, förundrande sig dels öfver
bristen på anstalter dels öfver besynnerligheten af dem som
vidtogos, särdeles deröfver att kanoncrne blifvit lemnade
qvar vid bagaget. Vid detta eller ett aunat tillfälle
utlät ban sig, att han vid Liesna funnit ett vida
allvarsammare motstånd.
Vid jultiden sammanträffade alla de högre Officerarne i
Moskwa, då de gamle fienderne Piper och Rehnsköld
in-qvarterades i samma hus. Undertiden ihjälsvulto hoptals de
svenske fångarne och många utkastades på gatorna, innan
de ännu uppgifvit andan. For att rädda de återstående
uppgafs förslag om sammanskott från Officerarne. Dertill
var dock nödvändigt alt stifta en förlikning mellan Piper
och Fältmarskalken, hvilket uppdrogs åt L. och Creutz.
Detta lyckades också, åtminstone i utvärtes hänseende, men
först sedan skarpa ord blifvit vexlade mellan
Fältmarskalken och Generalen, och fordna bittra förhållanden dem
emellan kommit till språks.
Under sin fångenskap, som han tillbragte i Moskwa,
sysselsatte sig L. att sammanskrifva sin lefnadshistoria, som
sedan utgafs af hans måg, OfversteLieut. Boye, och
öfver-sätta en andaktsbok (se nedanf.). Ar 1710 var han nära att
bli utvexlad och blef redan till den ändan afford till
Petersburg, men Czaren besinnade sig och lösgaf i stället en
annan, Gr. Stromberg, i utvexling mot en Rysk General,
hvarefter L. återfördes till Moskwa. Vid början af Dr. Ulrika
Eleonoras regering: blef han d. 50 Dec. 1718 kallad till
o TJ
RiksRåd, att tillträda detta embete efter fångenskapens slut;
men döden, som kom d. 12 Fehr. 1719, gjorde ett slut
både på hans närvarande missöden och hoppet att bland
sina barn och sin maka få njuta hvila efter ett af vedermödor
så uppfyldt lif. Efter freden fördes liket till Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
