Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenæus, Johannes Canuti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lbnæus, Johannes Canuti. 61
0
bevisade de Symboliska Böckernas höga värde emot
Calvi-nisterne (De la Gard. Arch. X. sid. 172). Slutligen deltog
han med Terserus, Stigzelius, Emporagrius, Laurelius,
Brun-nius och Enander i författandet af vår ännu gällande
Kyrkolag; som dock först af Konungen bekräftades 1686. — L.
var äfven författare af en "Logica peripatetica", hvilken,
ansedd som ett pedagogiskt mästerstycke, länge begagnades i
skolorna. Flere af hans arbeten omtrycktes utrikes.
Af sine loftalare tilläggas honom föröfrigt enligt
vanligt bruk nästan alla menskliga dygder. Man vet dock, alt
L. biträdde den glupske Domprosten Wallius i sin bitterhet
emot den fromme ErkeBiskop Laur. Paulinus, som hindrade den
sednare att tio år förr bestiga ErkeBiskops-stolen (se detta
Lexic. Bd. V. sid. 7). Rörande hans Hehræiskt-Grekiska
föreläsningar skref perpetuus Reetor och Theol. D:r
Rau-mannus i Maj 1615 till RiksCancelleren och betygade "att
allt det som D:nus Joh. Lenæus i try år här i Akademien
läsit hafver, icke vore tre daler värdt, såsom ock ingen gång
disputerat. (De la Gard. Arch. XI. 57).
Med sin hustru Catharina, ErkeBiskop Petr. Kenicii
dotter, som Öfverlefde honom, hade L. 6 barn, adlade 1658
under namnet 67o, neml. sönerne Jakob, † 1700 utan son,
såsom Under-Ståthållare i Stockholm, och Petrus, † ogift
i Upsala 1667, samt fyra döttrar: Margaretha, gift 1650
med Er. Brunnius Superintendent i Götheborg och stamfader
för Rosenmarkska ätten; Anna, gift med Biskopen i
Strengnäs Carl Lithman, stamfader för Lithmanska familjen;
Christina, gift först med Öfver-Hofpred. Mag. Abel Hock, hvars
barn adlades under namnet Cronström, och sedermera med
Borgmästar Trotzenfeldt i Stockholm. Den andra i
ordningen, Barbara, som hade ett råtluiärke i ansigtet, syntes dömd
till att likt Jephtas dotter bortgråta sin jungfrudom, men
hon fick ändå en friare och man i studenten Frigelius, som
sedan, under namnet Gripenhjelm, uppsteg till statens
högste värdigheter. — L. blef således genom sina söner och
döttrar stamfader for sex adeliga familjer.
Angående den sistnämdes samt de båda sönerncs
befordran berättar Gr. Bengt Oxenstjerna (Skand. Sällskap.
Handl. V. sid. 221), "huru som K. Carl Gustaf uti staden
Thorn a:o 1650 (menas 1656 eller 1657) kommit kl. 6 om
morgonen ifrån Rådhuset, der H. M:t logerade,, till Gref
Bengt, och begärt att få blifva i dess kamare några
timmar; satte sig neder att skrifva till kl. 10; kl. 11 skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
