Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopold, Carl Gustaf af.
09
Var 1806 Jan.—Juni denna Akad:s Præses, då han, enligt
egen uppgift och förklaring, ansåg sig skyldig de poeter*
soui behöfde söka sin utkomst på Ijcnstcbanan, alt åtminsto*
ne ej öka bevisen om deras oskicklighet för
embetsbefatt-ningar. Han hemtog derföre till sig alla sådana handlingar,
hvarigenom ban kunde studera sig in i Akademiens
ekonomiska ställning, granskade grundligen alla räkenskaper och
fick Sekreterarens vitsord, att ban ej haft på lång tid om
någonsin en så noggrann Præses. Hans Præsidiitål: "Om
Philosophiens fordna och närvarande tillstånd" är ej tryckt.
L. som oaktadt sin personliga anhängighet till Gustaf
III, dock var barn af ett liberalt tidehvarf, omfattade ej
ensamt vitter heten såsom ett sitt slägtes, sin nations
uppfostringsmedel. Liksom ban ej ansåg vitterheten för ett
hofnöje, ansåg ban ej heller politiken för ett folknöje.
Ilan mente allvarligt med beggedera och, då under Gustaf
IV Adolf ingen synnerlig verksamhet till folkets politiska
uppfostran kunde kläda sig i populär drägt, klädde den sig
i philosophiens skägg och kappa och docerade, föga förstådd
af hofvet, i "Läsning i Blandade ämnen" ocb andra
periodiskt utkommande journaler af större omfång. Här bildades
under L:s ej påstådda, men just derföre erkända ledning,
den skola, som 1809 kunde framträda och medelst sin
öfverlägsna kunskap och talang utgöra en medlande makt
mellan "det murkna gamla och omogna nya." Här bildade sig
de öfvertygelse^ som sedan på kortare tid, än Skjöldebrand
hann få en gammal röck vänd*), nödgades gifva sig uttryck
i vår gruudlag. Då revolutionen sedan blef nödvändig ocb
L. kunnat välja måugen plats af stort inflytande i den högre
embetshierarchien, blef han med en antik anspråkslöshet
samme litteratör, som förut, fast hans lärjungar ocb
beundrare, som nu fattat i styret, 1809 d. 29 Juni buro
honom ett adelsbref (af Leopold N:o 2207), och insatte
honom som Ledamot af Cancellistyrelsen, hvarigenom
opinionens bifall säkerligen både åsyftades ocb vanns. 1815 blef
ban Commendeur af K. N. O.
*) Denna händelse anförde S. ofta, då man gjorde anmärkningar
mot vår grundlag, som Lan ej kunde vederlägga. Utom
förberedelser i rättsgrundernas discussion, derunder både Georg Adlersparre
och Hans Järta gerna hörde L:s omdömen om sina egna tankar, hade
1809 års män väl omöjligen kunnat quasi cxtemporera en sådan
grundlag som 1809 års konstitution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
