Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopold, Carl Gustaf af. 09
Hofkapellet af egen drift Cherobinis requiem. Tegnér sjöng
lians drapa och en mängd tal höllos. Redan under hans
lifstid hade hans beundrare och vänner låtit slå en medalj af
12:te storleken, med hans bröstbild på ena sidan och
omskrift: "På Leopolds 70:de födelsedag." PÄ den andra:
stjernbilden lyran och omskrift: "Lyser och vägleder." Till
hågkomst af L:s födelsedag gaf, året efter hans död,
Sällskapet Polymnia, hvars hedersledamot han var, en
minnesfest (d. 2 April 1830) i den Kongl, familjens närvaro. En
prolog på vers uttryckte den allmänna saknaden. Efteråt
gafs tragedien Virginia. Han hade i lifstiden kallats till
Ledamot (utom redan anförda ledamotskaper) af Fria
Konsternas Akademi, af 1’Accademia Italiana i Pisa, af la Société
aeademique des arts & des Sciences i Marseille,
Skandinaviska Litteratursällskapet i Köpenhamn, Musikaliska Akad. m. fi.
L. var gift men hade inga barn. Sara Petronella
Fehman , dotter af Danska JustitieRådet P, Fehman och Br.
Goes, gaf honom 1790 sin hand. Hon hade en ovanlig
bildning, fin omdömesförmåga och mycken beläsenhet,
isynnerhet i Fransyska vitterheten, enligt af Pontins omdöme.
Enligt det Brockhauska Convers. Lex. var hon till lynnet väl
mycket lättretlig. Samma sjukdom, som slutade med L:s
blindhet, lade 1819 äfven hans maka på en plågobädd. Hon
förlorade derunder all lifslust, satt i en stilla liknöjdhet,
emottog aldrig någon annans besök än sin mans, men
beklagade sig aldrig och syntes icke lida förr än den sista
lef-nadsdagen d. 5 Maj 1829. Att hon egde sansen, fast
sjukdomen gaf en slik indolens, synes man kunna sluta deraf,
att en gång, då L. kom att citera en rad såsom Adlerbeths,
6om var Oxenstjernas, hon hastigt citerade författare och
ställe, utan att förut eller derefter deltaga i något samtal
på längre tider.
Vi ha sökt rättfärdiga vårt omdöme om L. såsom en
sekularperson genom det bela af sina egenskaper och
sin verksamhet. Hvad man mest uppskattat eller nedsatt hos
honom ha vi ställt på den punkt, der hegge partierna
måste erkänna platsen: påstående, att han nemligen som vitter
stod framom de fleste, som i ett lands totala utveckling
sjelfva varit uttrycket af ett visst moment; att han som
philosoph var framom de poeter, hvilka som sådane kunde
vara honom öfverlägsne (t. ex. Bellman); att han som poet
var framom de philosopher, hvilka 6om sådane voro framom
honom (t. ex. Höijer)\ att han som publicist i tetenskap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
