Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leopold, Carl Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Leopold, Carl Gustaf af. 09
början var kränk 1 alla leder ock ledamöter, glömmer gin
70-åriga kropp, går upp, ledd vid en tråd, lätt som cn
tju-gcårig, hemtar en bok, nämner pagina, der en omtvistad sak
står, säger alldeles oförmärkt och utan att sjelf synas veta
det, de qvickaste artigheter åt närvarande, de spetsigaste
anmärkningar om frånvarande — detta allt efter hans tids
uppfattning af både höflighetens och sanningens lika
oefter-gifliga fordringar — inflätar anekdoter, ofta ganska slippriga,
men utan att någon hunnit stöta sig derpå eller njuta deraf,
allt i följd af olika "sinnesvärde", då en ny storartad
sanning blir framställningens både glans och slutpunkt.
"Gustaf är ej död ännu", sade de gamle Gustavianerne, då m&n
utkom i förstugan. "Sådant, mina herrar! njöt man jemt i
hans aftoncirklar: Undren då ej!, att vi då äro Gustavianer."
Och vi unge undrade icke.
Vid K. Carl XIV Johans kröning (1818) hade L.
utnämnts till titulär StatsSekreterare, mon fortsatte dock i
samma flärdfrihet, i samma otium litterarium. Men ett grymt
afbrott i studierna måste ske. En sjukdom, som samlat
o-sunda vätskor mot hufvudet, skulle botas med spanska
flugor. De drogo ock vätskor, tills sjelfva Ögats kristallinska
vätska följde med. L. vaknar en morgon, förundrar sig att
finna sig så fullsöfd, tlå det ännu ej synes tecken till
dag-ning. Denna bidas länge förgäfves. Han uppstiger och
uppdrager rullgardinen, — det är lika mörkt, anser möjlig!, att der
är. en fcnsterlucka, som blifvit tillskrufvad. Nej. Han kan öppna
fenstret och räcka ut sin arm. Hör nu klockan slå 10 i
kyrktornet och förstår att lian är — blind. Det var ett
förfärligt ögonblick (1822). Nu egnade ban sig hufvudsakligen
åt philosophisk forskning och dikterade hvad Godman säger
oss och hvars vetenskapliga värde erkänts af Grubbe, en
eompetent domare*). Aftnarne, åtminstone vissa i veckan,
egnades åt vänner, hvarigenom han verkligen lefde tills ban
dog — denna lycka tillfaller ej alla, som bli 73 år <—
lefde nemligen det märkvärdiga, det inflytelserika lif, hvaraf vi
här sökt lemna en teckning. Döden infann sig cl. 9 Nov.
1829. Han hade blott en dag varit sjuk. Djup sensation
visade sig inom hvarje spher af odling. Sv. Akademien
anlade sorg och lät uppresa en minnesvård vid hans graf på
Clara kyrkogård. Vid jordfästningen i kyrkan uppförde K.
*) Det heter blond annat: "L. nedsteg Kfven ined tidehvarfvet*
fürnöroste tänkare i den stiSngare philosophiska forskningens djnp."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>