Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lidner, Bengt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lidner, Bengt* 120
torde få tagas efter bokstafven. Men det var icke blott
Astrilds lagar ynglingen studerade, utan äfven Vingudens;
ocb det var icke blott af vindrufvans ädla safter ban
läska-de sig, utan äfven af det Svenska finklet: åtminstone drack
han i sednare dagar företrädesvis ur denna Hippokrene.
Likväl glömde han icke alldeles sina akademiska pligter, utan
disputerade, såsom redan är nämndt, pro Excercitio. Det var
under Lagerbring, "de novissimis per Europam
Revolutioni-bus earumque caussis" ark 4:o. Under namnet Bengt
Liedner står raden Göth. & 31. S. E. Dessa tre initialer
kunna vi ej förklara.
Emedlertid tycktes stegen till den akademiska parnassen
i Lund varit alltför långsamme: ban blef skickad till Rostock,
der han verkligen tog Magister-graden. Huruvida fliten der
förkofrat sig, eller hans egna ord i nyss citerade poem:
Gud ske lof!
Man lagrar liksom kragar säljer —•
på honom sjelf kunde tillämpas, vete vi ej. Men om ban i
bokvett verkligen förkofrat sig, så voro vid återkomsten hans
seder snarare försämrade än förbättrade. Det återstod ingen
annan utväg, än den som man sä ofta vidtager med
vildbasare. Hans anhörige — förmodligen stjufladren, som var
anställd vid Ostindiska Compagniet — satte den uuge
Magistern såsom gemen på en ostindiefarare. Men då skeppet
lade till vid Cap, rymde han, och uppehöll sig, i nejden af
staden, ungefär ett år, i den bedrötligaste belägenhet.
De närmare omständigheterna härvid äro alldeles
obekanta. Lidner sjelf nämner ingenstädes ett ord härom; ja,
af dessa scener i en fjerran verldsdel, bland en ny natur och
bland ett obekant folk hämtade hans sångmö ingen
ingifvelse, icke ens en bild. Förmodligen var hans betryck så stort,
att det äfven i minnet förqväfde det romantiska i detta
äfventyr.
Med en annan Ostindisk seglare fann han tillfälle att
återkomma till Götheborg, blef der af sina anhöriga
(hvilka är obekant) "mottagen såsom den förlorade sonen", samt
afsänd till Stockholm, der ban inskrefs i Krigsexpeditionen
af Konungens Cancelli. Nu utgaf L. sina Fabler, som,
enligt Franzén, "vittna om en i poetisk stil och versbyggnad
redan öfvad hand. De äro mindre Æsopiska apologer, än
satiriska allegorier och sakna icke en viss uddighet, som ej
plär förfela sin verkan, helst då den hyllar tiden och
smickrar mängden. Några utmärka sig ock genom en lycklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
