Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liljencrantz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Liljencrantz, Jolian.
så vida riket ej blefve hemsökt med krig eller andra
oför-utsedde svåra ’ olyckor. L. försäkrade då, att om Hans
Maj:t hyste en för riket så välgörande afsigt, hoppades ban
att han innan årets slut skulle kunna tillstoppa detta svalg.
Genom användandet af flere hopsamlade tillgångar samt i
synnerhet besparingar pä de franska subsidierne, lyckades det
verkligen vår store finance-man, att kunna verkställa denna
plan, så att tre dagar fore årets slut hade han den
tillfredsställelsen att öfverlemna till Konungen StatsContoirets
qvit-tcns på der insatte medel för hela den summa som
statshri-tens utgjorde, så att StatsContoirct kunde börja året 1787
utan någon balans.
Ja, redan vid realisationens begynnelse hade L.
uppgjort det förslaget, att inom tjuge års tid utan ordinarie
beskattning eller bevillning, kunna befria riket från bela dess
ut- och inländska gäld, hvaraf den förre vid 1775 års
början steg till millioner. Till den ändan skildes
befattningen med riksgälden alldeles från StatsContoirct och
öfverlemnades till en RiksgäldsDirection, som tjente utan
arfvode; den skötte sitt värf med god framgång, som gaf
hopp om förslagets realiserande, så vida icke dels
missväxtårens följder, dels Konungen sjelf, genom vidtagaude af
motsatta principer, icke hade motarbetat det. Redan hade
L. till allas förmodan lyckats att på sätt vi nämnt omsätta
den utländska skulden till 4 proc. ränta samt derå göra
afbetalningar, då i följd af dessa omständigheter skulden
åter uppstegrades. Slutligen kom 1788 års krig , som belt
och hållet omstjelpte L:s planer och snart beröfvade
Sverige frukterna af realisationen. Vid de finance-opcralioner,
som nu blefvo nödvändiga, rådfrågades visserligen den
fordne iinance-ministern; men som den år 1788 vidtagne
nödhjelpen, att förvandla rikets skuld till landets löpande
rörelse-capital, på intet sätt öfverensstämde med hans
allvarsamma grundsatser, så kunde dess råd nu mera icke
finnas behagliga eller antagliga. Denna sin farhåga uttryckte
ban också i det Betänkande, som K. CommcrceCollegium
d. 29 Aug. 1789 anbefalldes att afgifva angående
Kiksgälds-sedlarnes verkan på rikets näringar.
Mindre väl underrättade personer bland samtiden
förmodade att L. tillstyrkt eller åtminstone ej afstyrkt den
olyckliga Krono-bräiinvins-bränningen. Schulzenheim
försäkrar dock, att "då Konungen nödvändigt af den regala
Bränneri-iniättningen ville draga större vinst, föreslog L. att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
