Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblom, Jakob Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Lindblom, Jakob Axelsson. 214
ten; men här suto tvenne Ledamöter, Tingstadius och
Ödmann, håda äfven sa lärde och snillrika, som egenkära och
hallsstarriga samt intagne i sina egna satser, håda i
anseende jemnvägande hvarandra. Ingendera ville deraf uppoffra
ett jota; den förre hade en öfvervigt af poetiskt sinne och
religiös åskådning, men föga nogräknad om de heliga
urkundernas egentliga ordaförstånd, endast han deraf kunde
utleta en vacker mening; den sednares öfvervigt bestod i
förståndets skärpa och en kanske än vidsträcktare beläsenhet
(ehuru mindre i G. än N. Test:s exeges), men som dock
alltför lätt förlorade sig i spetsfundigheter. L. sjelf ägde
for liten lärdom för att enligt egen åsigt kunna dömma
emellan de tvistande, ntan måstè åberopa utländska
aucto-riteter, hvarmed Tingstadius minst ville låta sig nöja. Dessa
stormiga debatter, som höllos hos den ständigt sängliggande
Ödmann, fyllde de sista åren af L:s annars så lugna lefnad
med oro och ledsnad, till dess ban inseende omöjligheten,
att kunna bringa till förlikning tvenne så väldiga bjessar,
lät hvardera på sina kamrar, utan att råkas, bearbeta vissa
Bibelns böcker, som emellan dem blifvit öfverlemnade, och
hvilkas öfversättningar nu jemte deras efterträdares
tolkningar, motiver, stridskrifter och protocoller hvila i
Bibcl-commissionens ofantliga skåp, höljda af fridens stoft.
I PsalmComitéen, hvars Ordförande L. också var, rådde
väl mindre häftighet, men icke mindre förbistring i åsigter,
och icke mindre personlig rivalitet* Han var väl här fri
från den häftige Tingstadius, men här stod eller rättare låg
åter Ödmann i opposition emot Wallin. Då slutligen den
sednare, på eget beråd, utan att tillspörjå någon enda af
Comitécns ledamöter, i hemlighet lät trycka och utgifva
sitt förslag till en ny Psalmbok, hvarvid han icke blott
begagnade egna utan äfven de andra Ledamöternas jemte
främmandes till Comitéen ingifna arbeten, blef Ödmann öfver
detta tilltag, hvaruti han såg lika stor djerfhet som slughet
och lagstridighet, högeligen förbittrad, och uppretade äfven
emot utgifvaren den fromme ErkeBiskopen; men då den
sednare straxt derefter af Wallin erhöll ett praktexemplar
med ett latinskt handbref fullt af de utsöktaste
complimen-ter, blidkades han till det mesta; men rivalen förlät honom
aldrig, helst som han erfor att nästan bela Sverige
förklarade sig för den nya Psalmboken, i hvilken ett vidare
ringare antal af Ödmanns sånger funnos intagne än denne sjelf
fann skäligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
