Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblom, Jakob Axelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindblom, Jakob Axelsson.
21
af hålla sig från Ståndets sammanträde, genom hotelser,
hvilka rörde, icke hans person, men anseendet och
prero-gativerna af det Embete han innehade — och L. förde i
hans ställe ordet. Presteståndet, innan det uppgick till
Plenum Plenorum, hade förbehållit sig, att intet ärende der
skulle med Ståndets deltagande afgöras, eller något beslut
underskrifvas, förrän det fått särskildt öfverlägga. När nu
Konungens proposition om Säkerhets-Actens antagande blifvit
af trenne Riksstånd med högljudt bifall besvarad, hvarvid dock
åtskilliga Nej från Presteståndet hördes, framkallades L.,
att underteckna acten, men begärde på Ståndets vägnar, att
på dess enskilde samlingsrum få om densamma först
öfverlägga. Andra gången framkallad, emottog ban af
Konungens hand en penna, men förnyade Ståndets underdåniga
begäran, lade pennan på bordet, och oaktadt Konungens
återupprepade anmaning till underskrift, gick tillbaka till sin
plats, der han förblef till dess Borgare- och Bonde-ståndens
Talmän underskrifvit acten. Efter slutadt Plenum Plenorum
öfverlade Presteståndet, och beslöt actens antagande,
hvarefter L. om aftonen i Konungens rum, i flere personers
närvaro, på ståndets vägnar, enligt dess beslut,
undertecknade densamma. — Detta skedde hvarken på Rikssalen, eller
före Ståndets öfverläggning, ehuru sådant utspriddes,
upprepades och troddes."
Om 1809 års statshvälfning hade Loss vetterligen,
ingen vetskap, och var väl i allmänhet i den högre
politikens ränker och hemligheter föga invigd. Men denna var
åtföljd af ett mouvement i kyrkan, hvarföre ErkeBiskopeu med
nöje satte sig i spetsen, helst som han dervid åtnjöt den
förnöjelsen, att såsom Svenska Kyrkans Öfverherde med sitt
namn få stämpla Nya Handboken och den öfversedda
Ca-techesen. Han hoppades också under sitt inseende kunna
bringa i stånd och ^a stadfästad den nya
Bibelöfversättningen jemte Psalm- och Evangelii-boken. Men här mötte
större hinder än han i början förmodat. De nya
omarbetningarna af Handboken ocli Catechesen hade blifvit antague
genom en öfverraskning, som många beklagade, ty man såg
i dem endast ofullkomliga hastverk; dessutom insåg hvar
ocli en att dessa reformer blifvit började från en alldeles
origtig ända, i det att nemligen Bibelhs utgifvande, såsom
en grundval för alla Kyrkans skrifter, nödvändigt bordt
föregå. Derom numera öfvertygad, bemödade sig ErkeBiskop
L. med mycken ifver att påskynda Bibelcomuiissionens arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
