Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindeblad, Assar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindeblad, Assar.
225
Imiterandet af Tegnér bar länge varit ett stående thema
i alla recensioner öfver L:s arbeten. Man synes förutsatt ett
uppsåtligt ocb medvetet, således slafviskt apande af ett stort
mönster, för att vinna den allmänbets ynnest, som med
ynnest omfattade den diktform, hvilken L. ansågs sträfva att
tillegna sig. Man bar t. ex. i prepositionernas kastande till
radens slutord bastat ocb bundit en grof Tegnerism. Men
märkligt är dock att bland L:s afl. faders papper funnos
psalmförsök, som L. skref förrän ban hört Tegnérs namn
eller läst någon annan poetisk bok än Psalmboken och
Duf-vorÖsten. En aftonpsalm börjar:
Se dagen flyr sin l«os,
O Jesu! blif oss bos.
Det sjelfsvåld, som kan ligga i dylik ordställning, synes
således ha sin grund i eget naturlyte och bör ej läggas något
mönster till last, såsom förförare.
Magnus Bruzelius var lärare i den skola, der Lindeblad
bildades. "Vi blefvo, säger A. L:d någorstädes, "många
författare i Lunds skola. Bruzelius, d. v. Collega, hade
nemligen der infört den seden ibland oss, att en eller flera
gossar skulle om aftonen sedan läsningen var väl slutad,
berätta en saga, ju underfullare desto bättre, och var den
äkta nordisk så var det aldra bäst. Dessa sagor skulle sedan
nedskrifvas af oss och förevisas läraren. Vi berättade,
diktade och skrefvo. Seden var förträfflig och skänkte oss
mycken munterhet." Lindeblads uppsatser vunno allt större
uppmärksamhet, sedan han blifvit student och Professorer
kunde bemärka hans anlag. Tegnér insände L:s bidrag till
Iduna 1824.
Tegnér skref en gång till honom: "Lyran har många
strängar. Välj det idylliska, lekande och gracieusa." Då
ban härom underrättade en vän, tillade ban: "Om jag ej
strängt följt rådet, så hade jag väl bort göra det. Visst är
att naturlifvcts herrlighet har något hänryckande för mig.
Du vet dessutom huru mäktiga en skön qvinnas ögon äro
öfver mig och detta är ju ock Tegueriskt! Om ingen Laura
funnits, hade väl ingen Petrarca uppstått, åtminstone sådan.
Kärlek är sångens element. Klappar hjertat för något under
stjernorne, så klingar strängaspelet derom, men klappar det
för något än högre och evigt, så tystna verldens ljud och
sången går i en annan tonart." Detta antyder Öfvergången
från den en lägre till en högre erotik eller från erotiken till
— agapiken, om detta ord får väljas att uttrycka den kär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
