Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindqvist, Johan Henrik - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Lindschöld, Erik.
ter af Domprosten i Åbo Doet. Samuel Pryss. I första
giftet egde L. döttrarne: Anna Christina, g. m. Presidenten i
Wasa Hofrätt Carl Adam Adlerstjerna, och Johanna Lovisa,
död i Stockholm 1841. Hon testamenterade 5000 R:dr B:co
till Upsala universitet såsom stipendiifond.
Skrifter: Disputationer. (Se Lidéns Disp. Catalog. Sect. III. s.
102, 118, 210 samt Marklins Cat. Sect. III. s. 53.) — 7 röu i
Vet. Akad. Handl. ocli 1 i Vet. Soc. i Ups. Handl.
(Källor.: Tengstrüm, Finska Univ. ProCanoell. etc. — Rosenhane, Vet. Ak. Hist.
— Lidéns och Marklins Disp. Cat.) L.
LINDSCHÖLD, ERIK.
Alla tider af stor brytning föra partisinne in i historien.
Der bli segrare och besegrare. Begripligt är, att de sins
emellan olika bedöma striden och finna sympathier hos
efterverlden, så länge samma strid fortgår, åtminstone samma
motsatta intressen finnas qvar i tiden.
Carl Xl:s tid är en af dessa perioder. Då vi lofsjungit
detta hushållsregimente, denna Georgik såsom sjelfva det
förnuftsregi mente, hvars uppträdande på jorden Leopold
poetiskt lietviflade, föredragande den samma framför både
föregående och efterföljande episka regeringar, så finner en
Joh. v. Müller deri sjelfva oförnuftigheten blifven financier.
Och den annars, som man vet, "med englapenna" skrifvande
häfdatecknaren skulle visst ha rätt i delta sitt domslut med
jernstil, om de enskilde, från hvilka penningar togos till
allmän egendom, varit verksamma på näringarnes bana. En
re-dnction, som gjorde köpmän, bergsmän, bönder, fabrikanter
o. d. fattige och lade deras guld under embetsmäns lås och
nyckel och en regentätts cnvåldsspira, vore väl höjden af
galenskap i nationalekonomien och, som K. Carl XI:s
re-duction för en Sjchweitzare fcan jemföras med en dylik,
förklarar det oss omdömets möjlighet. Två sidor kan saken
få, om all rikedom befinner sig inom vissa slägter, ofta som
utlänningar eller dylikas barn inkomna med andra begrepp
om folkets rätt, än som lefver bland odalmäns ättlingar, och
således sträfvande att omintetgöra bela landets uråldriga,
på folkfrihet grundade, författning, om dessas rikedom dock
är kungamaktens förläning och således rcductionen har
samma rättsgrund — kungamakt — som donationen: om dessa
slägter fordra att födas af staten, utan att förnedra sig till
arbete, knappt att drifva näringar, och sällan lemnande nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
