Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindsciiüld, Erik♦ 245
underbyggde personer, for att gagna på embetsinannabanan
annorlunda än genoui att kråkföttra ett nauin som chefer, annars
sjelfskrifne som lagstiftare och der varande en
riksrekryt-skola för en Rådkammare, som tillåter en kung — lefva,
blott då ban är dess verktyg — då kan den Lindsköld, som
ansetts för reductionens anima, äfven efter v. Müllers dom,
visa sitt glada anlete för efterverlden.
Denna sida är dock den i Sverige nästan ensamt
belysta. Kungamakt och dynastik (om vi så få kalla äfven det
sträfvande hos regenterne i arfriken, att deras förfaders
principer och handlingar må allt jemt af häfdatecknare ställas i
samma ljus’ som af liksermonens författare) hafva här förenat
sig med folkets antiaristokratism, hvarföre ingen apologi
behöfs i Sverige för en Lindschöld. Man förlåter billigtvis t.
o. m. lians envåldsgrundsatser, såsom det enda möjliga
medel för ändamålet: aristokratiens krossande. Ty de
blindaste måste dock kunna begripa, att demokratien ej ännu var,
utan en coalition med kungamakten, mäktig nog att bryta lans
meden aristokrati, som hade både rikedomen och anseendet
till privilegium. Den andra sidan, eller det som rättfärdigar
v. Müller, är sällan framstäldt i Sverige. Länge skulle
framställandet deraf varit att förklara både kungamakt och
folkmakt krig. Vi ha här och der antydt något ur konsternas
och vetenskapernas synpunkt. Män, sådana som M. G. De
la Gardie och Pehr Brahe, ersattes ej af Carl XII:s
Mæce-natism och d. v. allmänhetens köplust. Men vi erkänna dock
att sedan begge sidorna blifvit skärskådade, vi finna alt
re-ductionen var både en rättvisa och en lycka. Mot en
Mecenat skulle donationsadeln bestått hundra älskare och
»gynnare af råhet. Mot ett Ministerämne med födslcns rätt skalle
hundra odugliga med samma rätt och anspråk att deltag^ i
styrelsen, satt den 1 olag. Utom reductionen, vi bekännà
den öfvertygelsen, skulle Sveriges adel snart spelat alldeles
samma frihetsroll som Polens, och minnet deraf nu måhända
vara — vår enda nationalitet.
Ha då reductionens fiender rätt, då de framställa
Lindschöld såsom "den starkaste anden" inom K. Carl XI:s
"ca-marilla", så — stå vi upp för mannen!
I Skeninge lefde i början af 17:de seklet en smed, Olof
Håkansson, som i kraft af sin duglighet uppsteg till
Rådman och slutligen till Borgmästare. Han hade gift sig med
en Margar. Nohlanwähr, hvilken som barn stulits af en
Vingåkersbonde, men i sitt i5:de år återfåtts af sina föräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
