- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 8. Læstadius-Löwenhjelm /
257

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindschöld, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindschöld, Erik.

. 257

Det var förlåtligt, om man ej då, när enväldet var
an-sedt som folkets försvar, erinrade sig, att folket kan göra
sig en Kung, ock att det således ytterst blir ett demago
giskt smicker att lata historien på hvarje blad vittna, att
det kan göra en gudalike — fast den likheten så sällan
visar sig. Men ej skadade det L. att ban, ofta utöfvande
Konungens makt, kände sig böra likna Gud dervid. Man
finner vid denna maktutöfning ingen hårdhet, ingen skadeglädje,
utan i det stället fly alla till honom med förtroende. Ilans
första chef, blifven alla partiers skottafla, vände sig med
förtroende och aktning till Lindschöld i sin nöd och behöll
alltid ett förtroende för honom, som han nödgats taga
nästan från alla de andra mäktigblifne. Blott Lindschöld,
Gyllenborg och ännu ett par andra voro alltid civila; de andra
visst intet så: vittnade Grefve M. G. De la Gardies ombud.
Också domer Franzén lika skönt som sannt: "L. var mindre
använd och användbar att omstörta och kullslå än att
upprätta och iordningställa." Då så var, få vi tolerera hans
envåldsprinciper, som nu, framkallade af oppositionen mot
den liberalism, som gaf Cromwell makt, förfäktades af de
lärde i flera länder, kanske ofta för att kunna krossa
aristokratien med souverainitetens hand.

Sin förmåga att upprätta och iordningställa fick L.
Ö-kadt tillfälle att ådagalägga, då han mellan 1687 d. 50 Maj
och 1690 d. 11 Jun. var Lunds Akademies Canceller. På
så kort tid gjorde han Akademien mera tjenst än någon af
hennes Cancellerer på huru lång tid som helst.

Väl hade det, allt sedan L. var student, varit en
Akademi i Lund, då han mottog Cancelleriatet, men i uslare
skick kan väl en dylik ej tänkas. Kriget hade brunnit
utom stadens vallar och inom Akademien brann ett ännu
o-släckligare. De första anslagen voro till stor del
tillbakatagne, då indelningsverket fans nödvändigare att
genomdrifva i den oroliga provinsen, än lärdomens angelägenheter.
Inga Trivialskolor, klagade man, hade sämre auditorier. Nu
var fäktsalen både auditorium för philosophiska faculteten,
bibliothek och fäktsal. Fönstren sÖndriga liksom dörrarne.
I sjelfva Domkyrkan (munkechoret) föreläste Theol.
faculteten, der ock en del af bibliotheket stod, den Juridiska
faculteten måste undervisa i Beatæ Virginis (enligt v. Döbeln
S. Geraldis) capell, den Medicinska i S. Dionysii. Dessa
ca-peller voro i högsta grad af förfall. Hvilken fart det var

Biogr. Lei. VIII. 17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/8/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free